Vad är Storuman Gravel XL?

Stor­uman Gra­vel XL är ett ult­ra­di­stanslopp på cykel över en 45 mil lång bana genom skog och fjäll i Stor­umans kom­mun, med eller utan över­natt­ning. Banan går på mesta­dels grus­väg av va­ri­e­ran­de ka­rak­tär (83%), med ut­sprid­da korta sam­man­bin­dan­de seg­ment på as­falt (17%).

XL är fri­ståen­de från det van­li­ga Stor­uman Gra­vel. Det går samma helg, men har egen start­tid och start­plats och ett eget re­gel­verk. All in­for­ma­tion om lop­pet finns på denna sida.

Alla del­ta­ga­re är själv­för­sör­jan­de och stäl­ler upp en­skilt, men man kan välja att cykla till­sam­mans om man vill. Banan fås på fil och visar re­kom­men­de­rad kor­tas­te väg mel­lan ba­nans kon­troll­punk­ter som måste pas­se­ras i given ord­ning. Halv­vägs genom banan be­fin­ner man sig i Hem­avan och kan över­nat­ta där om man vill köra lop­pet på två dagar (2 × 22 mil).

Lop­pet är ett av­ska­lat ar­range­mang utan ban­mar­ke­ring­ar och de­på­er, och går längs all­män­na och en­skil­da vägar öppna för tra­fik som van­ligt. Det ges ingen ser­vice på banan och del­ta­ga­ren an­sva­rar själv för sin sä­ker­het och trans­port, t ex vid bru­tet lopp. Det är ingen for­mell täv­ling och föl­jer inte någon id­rotts­or­ga­ni­sa­tions for­mat, utan är en ut­ma­ning för de som i ett lätt­samt sam­man­hang vill testa sina kraf­ter på en rik­tigt lång cykel­di­stans. Tid­tag­ning och li­vetrack ingår, men var­ken pri­ser eller pla­ce­ring­ar delas ut.

Snab­bin­fo:

• Lop­pets namn: Stor­uman Gra­vel XL.
• Bana: 450 km, 5600 m stig­ning, 83% grus, 17% as­falt.
• Datum: 2-3 augusti, 2025.
• An­mä­lan: en­dast i för­väg on­li­ne via an­mäl­nings­si­dan.
• Start: Stor­häl­la Stor­uman, lör­dag 06:00, re­gi­stre­ring från 05:15.
• Mål: Ut­sik­ten Stor­uman, se­nast sön­dag 22:00 (dvs max­tid är 40 tim­mar brut­to).
• For­mat: själv­för­sör­jan­de del­ta­ga­re (pack­ning krävs), omar­ke­rad bana, na­vi­ga­tion med na­vi­ga­tor, val­fri över­natt­ning halv­vägs, spår­sän­da­re med li­vetrack, eget an­svar för sä­ker­het och trans­port.
• Klas­ser: män, kvin­nor och tan­dem­cy­kel.
• Tid­tag­ning: to­tal­tid och per etapp.

Lop­pets ar­ran­gör är Lusphol­mens Ar­ran­görs­för­e­ning.

Säljpitch

Var­för ska man delta i Stor­uman Gra­vel XL?

• För ny­bör­ja­ren: testa på bike­pac­king/ult­ra­di­stans, inte för långt, vila halv­vägs.
• För den er­far­ne: rik­tigt tuff ut­ma­ning om man väl­jer köra 450 km i ett svep.
• Se ti­di­ga­re re­sul­tat: både spets och bredd i del­ta­gan­det, alla är väl­kom­na.
• Ett re­jält även­tyr som ändå kla­ras av på en helg, tar inte stor del av se­mestern i an­språk.
• Mer nerv: tid­tag­ning, spår­sän­da­re, inga tving­an­de stopp, cykla så fort (eller lång­samt) du vill.
• Flex­i­belt: solo eller till­sam­mans, sova över halv­vägs eller inte? Gör som du vill och du be­hö­ver inte ens be­stäm­ma dig i för­väg.
• Pris­värt: 600 kr är bil­ligt för denna typ av lopp, och då ingår för­säk­ring och spår­sän­dar­hy­ra.
• Va­ri­e­ran­de bana i vac­ker och vild miljö, flackt och snabbt, ku­pe­rat och ruf­figt, väx­lan­de un­der­lag och ka­rak­tär.
• För de som kan och vill — hjälp­re­da på banan tillå­tet om pro­blem upp­står, bi­drar till trygg­het och sä­ker­het sär­skilt om man är ny­bör­ja­re på ult­ra­di­stans. En­kelt och snabbt att för­flyt­ta sig med bil då as­fal­te­ra­de lands­vä­gen skär rakt genom ban­om­rå­det.
• Van­li­ga mo­tions­lop­pet med ban­läng­der på 30, 50, 70 och 116 km går samma helg, så med­föl­jan­de kan välja en enkla­re ut­ma­ning.

Innehåll

Jäm­fört de fles­ta lopp finns det här ovan­ligt myc­ket att läsa. Syf­tet är att det ska vara till­gäng­ligt för ny­bör­ja­re och fin­nas svar på alla möj­li­ga tänk­ba­ra frå­gor, men även er­far­na bör ögna ige­nom sidan så man vet hur lop­pet går till och vil­ken ut­rust­ning som krävs.

• Reg­ler — lop­pets upp­lägg och reg­ler.
• Banan — be­skriv­ning av banan i text, di­a­gram och kar­tor.
• An­mä­lan — anmäl dig till lop­pet!
• Re­sul­tat — nya och gamla re­sul­tat från lop­pet.
• Ut­rust­ning och pack­ning — ut­rust­ning och pack­ning som krävs för att kunna delta.
• Före, under och efter — saker att tänka på före, under och efter lop­pet.
• Na­vi­ge­ring — filer för na­vi­ge­ring och hur man stäl­ler in sin na­vi­ga­tor kor­rekt.

För att dämpa in­for­ma­tions­choc­ken har vi sam­lat tips och ku­ri­o­sa sist, är man inte in­tres­se­rad kan man hoppa över detta:

• Mer om na­vi­ge­ring — mind­re vik­tigt men po­ten­ti­ellt in­tres­sant om na­vi­ge­ring.
• Hur tuff är tids­grän­sen? — några räk­ne­ex­em­pel på hur fort man be­hö­ver cykla.
• Tips om ut­rust­ning och pack­ning — med nä­rings­upp­lägg och vat­ten­till­gång.
• Om lop­pet — lite om lop­pet och var­för det är ut­for­mat som det är.

Regler

Lik­som många andra ult­ra­di­stanslopp har Stor­uman Gra­vel XL egna reg­ler för att kunna er­bju­da ett kon­cept skräd­dar­sytt för de för­ut­sätt­ning­ar som råder för just detta lopp. Reg­ler­na är an­pas­sa­de för att man ska kunna ge­nom­fö­ra lop­pet på flera sätt:

Rö­vatt­s­li­den, 208 km in på banan. Norra Stor­fjäl­let i bak­grun­den.

• Hela lop­pet i ett sträck, eller
• lop­pet upp­de­lat på två dags­e­tap­per, där man har chans att ladda om i sam­band med över­natt­ning­en, och
• cykla solo eller till­sam­mans, där ex­em­pel­vis en er­fa­ren cy­klist cyklar till­sam­mans med en mind­re er­fa­ren.

I sann mo­tions­an­da är dock klass­in­del­ning­en enkel: män, kvin­nor och tan­dem­cy­kel. Man be­hö­ver där­för inte ange i för­väg hur man tänkt lägga upp sitt lopp, och i re­sul­tat­lis­tan ef­teråt visas både to­tal­tid och etapp­ti­der en­skilt för varje del­ta­ga­re.

(Väl­jer man cykla i par an­mä­ler man sig var för sig ändå, tandem-​klassen är just för tan­dem­cyklar, två per­so­ner på en cykel. Det är ovan­ligt att någon del­tar på tan­dem, men vi gil­lar tan­dem­cyklar så vi har så klart en klass för det och hop­pas varje år att någon kör.)

Även om det är mo­tion fo­ku­se­rar vissa del­ta­ga­re på att göra en bra tid och vill ha tyd­li­ga reg­ler om vad som gäl­ler så pre­sta­tio­nen blir jäm­för­bar, medan andra som bara sik­tar på att ta sig runt kan tycka att reg­ler­na är lite onö­digt de­tal­je­ra­de, men vi får för­sö­ka sam­sas. I grun­den är det ändå en­kelt: följ banan och spela din rutt med hjälp av din na­vi­ga­tor, skrä­pa inte ned, och packa cy­keln så du kla­rar dig själv.

Reg­ler­na är som föl­jer:

Övernattare får ladda om utan begränsning

När man är ute och kör lop­pet får man bara nytt­ja fasta nä­rings­verk­sam­he­ter. Om man inte över­nat­tar räk­nas det som att man kör hela tiden, så då är man för hela lop­pet låst till de fasta nä­rings­verk­sam­he­ter som finns om man vill fylla på mat och annat.

Slu­tet av stig­ning­en vid Get­hob­ben på väg mot Nipen, 364 km in på banan.

Om man där­e­mot över­nat­tar får man be­trak­ta det som att man kör två fri­ståen­de etap­per efter varand­ra, och man får för­be­re­da sig inför andra etap­pen utan be­gräns­ning, pre­cis som inför lop­pets start. Man kan allt­så om man vill frak­ta upp mat och ut­rust­ning till sitt bo­en­de i Hem­avan (eller skic­ka via post), för att kom­plet­te­ra eller er­sät­ta de fasta nä­rings­verk­sam­he­ter­na.

Denna lätt­nad kan för­stås an­vän­das för att spara några hekto pack­ning på cy­keln, eller för att lägga till om­by­tesklä­der för mer be­kväm­lig­het, men den är pri­märt tänkt för att de som råkar ha ett bo­en­de i Hem­avan eller där­om­kring ska kunna an­vän­da det och vad som finns där till fullo utan att ris­ke­ra att bryta någon regel. Det är också tänkt att göra lop­pet mer till­gäng­ligt och be­kvämt för de som vill och kan.

Om man tän­ker över­nat­ta men inte har möj­lig­het att själv lösa lo­gisti­ken får man klara sig med de nä­rings­verk­sam­he­ter som finns på plats. Mat­bu­ti­ken i Hem­avan är väl­sor­te­rad, så det man går miste om är främst om­by­ten och andra be­kväm­lig­he­ter. Om man upp­le­ver det som orätt­vist re­kom­men­de­rar vi att man istäl­let sat­sar mot att ge­nom­fö­ra lop­pet i ett sträck, då blir det lika för alla.

Nor­malt ge­nom­förs över­natt­ning­en i glap­pet mel­lan de två of­fi­ci­el­la etap­per­na inne i Hem­avan, till ex­em­pel på Hem­avans Fjäll­cen­ter. Om man över­nat­tar ut­an­för glap­pet måste man an­ting­en ta sig till­ba­ka till star­ten på etap­pen efter sin över­natt­ning, eller så blir tiden för etap­pen man över­nat­ta­de på li­dan­de.

Det är tillå­tet att åka bil till och från sin över­natt­nings­plats. När man åker bil till och från banan ska man bli av­släppt på samma plats som man blev upp­häm­tad så hela sträc­kan cyklas. Om man i sam­band med över­natt­ning­en blir man skjut­sad till och från glap­pet mel­lan etap­per­na kan man emel­ler­tid tumma lite på det, t ex om man blir upp­häm­tad vi mat­bu­ti­ken och av­släppt vid bad­hu­set dagen efter är det okej.

Medhjälpare på standby

På allmänna vägen mot Brattåker, omkring 64 km in på banan. De delar av banan som går på allmän grusväg är ofta mycket väl kompakterad, slät och lättrullad i hjulspåren.

Flera av del­ta­gar­na reser till lop­pet i bil till­sam­mans med vän­ner eller an­hö­ri­ga, och banan genom att vara ho­pring­lad in­till en as­fal­te­rad lands­väg pas­sar ut­märkt för bil­bur­na att vara ute på banan och heja på och hjäl­pa till. Det bi­drar till sä­ker­het och triv­sel så vi vill inte hind­ra det, men sam­ti­digt skul­le fri lang­ning in­ne­bä­ra att lop­pet blir ett annat, och upp­le­vas ute­stäng­an­de för de del­ta­ga­re som kom­mer själv till lop­pet, vil­ket också är flera. Där­för be­grän­sar reg­ler­na vad med­hjäl­pa­re får göra ute på banan.

Principen är enkel: medhjälpare (bilburna eller ej) får endast rycka in och hjälpa vid problem, de får inte användas som taktisk fördel. Med andra ord, om allt löper nor­malt utan missö­den så ska det inte göra någon skill­nad om man haft till­gång till med­hjäl­pa­re eller ej, annat än möj­li­gen men­talt.

Det är tillå­tet för med­hjäl­par­na att be­fin­na sig ute på banan och heja här och var och för­med­la in­for­ma­tion om läget i lop­pet, så länge man i öv­rigt hål­ler sig pas­siv. Bilen ska inte följa cy­klis­ten tätt hela banan som en föl­je­bil, utan sna­ra­re köra till lämp­li­ga plat­ser och vänta tills cy­klis­ten pas­se­rar.

Tänk på att inte hela banan är kör­bar med bil, och vissa delar om än kör­ba­ra är olämp­li­ga att köra. Man bör hålla sig till de lite stör­re vägar­na. (Värt att no­te­ra är att det inte går köra bil ända upp till Björk, dvs mål­gång för etapp 1.)

Vi vill för­stås att alla pac­kar sin cykel med samma mar­gi­na­ler som man har om man inte har möj­lig­het att bli häm­tad av bil, så fres­tas inte att banta pack­ning­en, t ex skip­pa regn­jac­kan, bara för att du vet att en med­hjäl­pa­re kan komma till und­sätt­ning.

Vi vill också upp­munt­ra med­hjäl­pa­re ute på banan att heja på alla del­ta­ga­re, inte bara sin egen cy­klist, och om man ham­nar i en si­tu­a­tion då man kan hjäl­pa en annan del­ta­ga­re som fått pro­blem så ser vi gärna att man gör det.

Trevliga stopp

Längs “kruxet” vid Dajkanberg 85 km in på banan, ett terrängsfordonsspår istället för väg. Denna typ av spår finns på två platser längs banan, men bara 1 km långt vardera.

Några av del­ta­gar­na bru­kar ha någon slags an­knyt­ning lo­kalt, och kanske har en kom­pis som bor eller har en stuga längs banan som vill bjuda på fika. Kanske någon som är in­tres­se­rad av lop­pet gjort något som lik­nar en depå och bju­der för­bi­pas­se­ran­de på kaffe och bul­lar.

Även om att ta del av något som detta tek­niskt sett är lang­ning, så har vi ändå tillå­tet det som ett un­dan­tag i reg­ler­na, för vi vill att del­ta­gar­na ska få ha trev­ligt längs banan. Det vik­ti­ga är att man inte ut­nytt­jar detta un­dan­tag som en tak­tik för att spara tid.

Det är okej att till ex­em­pel pla­ne­ra en hel mid­dag hos en kom­pis som bor längs vägen, men om man gör denna typ av stör­re “lang­ning” så bör det också mat­chas med att man stan­nar en läng­re tid, till ex­em­pel en dryg timme, så det blir tyd­ligt att lang­ning­en inte re­sul­te­rar i en tids­be­spa­ring genom att man kunde ta mind­re mat på cy­keln.

Det är för­stås av na­tu­ren lite lud­digt var grän­sen går mel­lan ett trev­ligt stopp och lang­ning med av­sikt att för­bätt­ra pre­sta­tio­nen. Sik­tar man mot att göra en så bra tid som möj­ligt så re­kom­men­de­rar vi där­för att man und­vi­ker denna typ av stopp, sär­skilt om de ar­ran­ge­ras en­bart för en själv.

Interaktion med lokalbefolkningen

Det har hänt att del­ta­ga­re som fått pro­blem knac­kat på hos bo­en­de längs banan och bett om en plats under tak att sova. Det är inte di­rekt mot reg­ler­na, men det kan för­stås vara pro­ble­ma­tiskt om detta hän­der ofta. Vi vill inte bli känt som ett lopp som ska­par oreda och be­las­tar bo­en­de i om­rå­det, och i för­läng­ning­en kan det leda till pro­blem med till­stånds­giv­ning­en. Där­för ber vi alla att vara väl för­be­red­da för att klara sig själ­va.

Det finns nu­me­ra också tre pub­li­ka lo­ka­ler för säkerhets-​stopp längs banan, se se­pa­rat av­snitt om tak över hu­vu­det, så även om man trots alla sina för­be­re­del­ser får pro­blem bör man inte be­hö­va blan­da in bo­en­de längs banan.

Tidtagning

Föl­jan­de tre tider tas:

• To­tal­tid från ge­men­sam start till mål uppe vid Ut­sik­ten i Stor­uman.
• Etapp 1: tid från ge­men­sam start till Björk toppre­stau­rang i Hem­avan.
• Etapp 2: tid från ut­gång­en av Hem­avan till mål i Stor­uman.

Vid Bränthobben, högsta punkten på passagen över Silverberget 109 km in på banan. Vy mot väster med Norra Gardfjället i bakgrunden.

Hu­vud­må­let är att klara sig runt hela den 45 mil långa banan innan max­ti­den på 40 tim­mar brut­to löper ut. Inom den ramen får varje del­ta­ga­re välja om de vill cykla fort, och i så fall an­ting­en för­sö­ka få så kort to­tal­tid som möj­ligt, eller nytt­ja möj­lig­he­ten att sova över i Hem­avan och istäl­let satsa på snab­ba etapp­ti­der. Även sum­man etapp 1+2 pre­sen­te­ras i re­sul­tat­lis­tan, som allt­så ex­klu­de­rar glap­pet i Hem­avan och even­tu­ell över­natt­ning som gjor­des där.

Man kan där­för säga att det är två lopp i ett. Ett som är 45 mil långt, och ett lopp upp­de­lat på två styc­ken 22 mil långa dags­e­tap­per. I re­sul­tat­lis­tan pre­sen­te­ras alla tider oav­sett hur man valt att lägga upp sitt lopp. Stor­uman Gra­vel XL är ett mo­tions­lopp och vi gör ingen vär­de­ring vil­ken av ti­der­na som bär mer pre­stige, utan vill att man an­pas­sar sitt upp­lägg efter det som bäst pas­sar en själv.

Så här går tid­tag­ning­en till: för den ge­men­sam­ma star­ten är det klock­sla­get för star­ten som gäl­ler, så kom­mer man sent till start tap­par man allt­så tid. För mål­gång etapp 1, start etapp 2 och total mål­gång i Stor­uman, gör vi i ef­ter­hand en ana­lys av in­spe­lat spår och avgör så pre­cist det går när del­ta­ga­ren pas­se­rat en för­ut­be­stämd vir­tu­ell linje på banan. Tiden kan av­run­das yt­ter­li­ga­re och grup­pe­ras ihop om det är flera som går i mål till­sam­mans. Slut­li­gen pub­li­ce­ras tiden av­run­dad uppåt till hel minut.

För att tid­tag­ning­en med vir­tu­el­la lin­jer ska fun­ge­ra bra och ge pre­cist re­sul­tat be­hö­ver man pas­se­ra dem i fart (för de som kän­ner till Stra­va: pre­cis som Strava-​segment). För etapp-​målgångarna gäl­ler det att ta sig hela vägen upp för mål­gångs­bac­kar­na och or­dent­ligt in på plat­ta par­ke­ring­en på top­pen innan man pus­tar ut. För star­ten av etapp 2 gäl­ler det att börja cykla en god bit före start­punk­ten och ha en fly­gan­de start förbi.

Varje del­ta­ga­re får en spår­sän­da­re för li­vetrack, och i förs­ta hand be­räk­nas tiden från det spå­ret. Spår­sän­dar­na kan dock inte ga­ran­te­ras vara 100% till­för­lit­li­ga så man är som del­ta­ga­re an­sva­rig för att spela in sin rutt med sin na­vi­ga­tor, och vid behov be­gärs spå­ret in efter av­slu­tat lopp så tiden kan tas där­i­från.

Banan

Grun­den till lop­pet är banan. Hade det inte gått att hitta en fin ban­sträck­ning hade det helt en­kelt inte bli­vit något lopp.

Ban­lägg­ning­en är gjord med målet att få till så bra och va­ri­e­rad grus­cyk­ling som om­rå­det kan er­bju­da. Nära Stor­uman är det skog och låg­län­ta berg, med grad­vis mer fjäll ju när­ma­re Hem­avan man kom­mer. Myc­ket ens­lig öde­mark, fina vyer, små byar och en­sam­ma går­dar här och var. Ba­nans skep­nad väx­lar, det finns både lätta flac­ka och tunga bac­ki­ga par­ti­er, både fin väl un­der­hål­len grus­väg och säl­lan körda skogs­bil­vä­gar.

83% av banan be­står av låg­tra­fi­ke­rad eller ex­tremt lågt tra­fi­ke­rad grus­väg med va­ri­e­ran­de ka­rak­tär och un­der­lag. Nära fjäl­len och stör­re be­byg­gel­se går det inte helt und­vi­ka as­falt, så det finns några kor­ta­re sam­man­bin­dan­de seg­ment på un­der­la­get. To­talt 11% av ban­sträck­ning­en går på as­fal­te­ra­de små­vä­gar, och 6% på as­fal­te­rad lands­väg (E12 / E45), som längst ett av­snitt på 10,5 km (mel­lan Gardik­fors / Fors­mark och Ajau­re­for­sen). Det mesta av lands­vä­gen körs nära fjäl­len så det är na­tur­skö­na om­giv­ning­ar och mind­re mängd tra­fik än ty­piskt för en stor lands­väg.

Ban­di­a­gram­met nedan med höjd­pro­fil går att zooma och pa­no­re­ra. Kart­bil­den i bak­grun­den flyt­tas med au­to­ma­tiskt. Kar­tan är sche­ma­tisk, men både ban­spå­ret och höjd­pro­fi­len är fullt de­tal­je­ra­de.

Banan in­ne­hål­ler un­ge­fär 125 höjd­me­ter stig­ning per mil (= stifa 12,5), vil­ket kan sägas vara ku­pe­rat men utan att vara ex­tremt. Som jäm­fö­rel­se in­ne­hål­ler Vät­tern­run­dan 43 meter per mil. Till de som kört vårt van­li­ga Stor­uman Gravel-​lopp kan man säga att un­der­lag och pro­fil är lik 116 km-​banan, så XL-​banan är un­ge­fär lika tuff som att köra 116 km-​banan fyra varv.

På två plat­ser, vid Daj­kan­berg och Gran­näs, finns ett kor­ta­re “krux” (ca 1 km var­de­ra), där det är ter­räng­for­dons­spår sna­ra­re än väg. De är cyk­lings­ba­ra men över­väx­ta och/eller buck­li­ga så man kan inte hålla sär­skilt hög fart.

För att vara en gruscyk­lings­ba­na kan den bit­vis upp­le­vas som något tek­nisk. Det beror på en­sta­ka bran­ta bac­kar både upp­för och utför, där sär­skilt ut­förs­bac­kar­na kan vara få­ri­ga pga ero­sion. Dag­tid är det inget pro­blem att han­te­ra, men den som tän­ker köra genom nat­ten be­hö­ver ett myc­ket starkt lyse för att kunna hålla fart. Vissa av vägar­na är också mer över­väx­ta än man kanske är van vid från andra lopp. Det är ett stort spann mel­lan de fi­nas­te och de ruf­fi­gas­te grus­vä­gar­na längs banan.

Banan föl­jer för­stås inte närms­ta vägen mel­lan Stor­uman och Hem­avan och sär­skilt på slu­tet är det många kring­e­likro­kar fram och till­ba­ka med myc­ket stig­ning. Med mer än 30 mil i benen kan det kän­nas knäc­kan­de att banan inte tar en rä­ta­re väg, trots att det egent­li­gen är myc­ket fin grus­cyk­ling i det om­rå­det. Vi har strä­vat efter att er­bju­da fina vyer men också att banan ska vara tuff och ut­slags­gi­van­de, och mot slu­tet kom­mer det kän­nas. Att banan är ho­pring­lad gör den också säk­ra­re, då det med tanke på ban­läng­den ändå är re­la­tivt sett snabbt och en­kelt att nå olika plat­ser med bil.

Rent tek­niskt är banan de­fi­ni­e­rad som att man ska pas­se­ra ett antal kon­troll­punk­ter (check­points) i rätt ord­ning, vil­ket är det tra­di­tio­nel­la sät­tet att bygga upp omar­ke­ra­de lång­ba­nor sedan tiden före sa­tel­lit­na­vi­ga­to­rer­nas intåg. Kon­troll­punk­ter­na är emel­ler­tid vir­tu­el­la, var­ken mar­ke­ra­de eller be­man­na­de och kan ligga mitt ute i ing­en­stans. Tan­ken är att man i för­väg lad­dar in ban­sträck­ning­en i sin na­vi­ga­tor, och så blir man gui­dad av den runt banan, så det är allt­så inget in­slag av ori­en­te­ring så länge na­vi­ga­torn fun­ge­rar.

Är man ny­fi­ken på att se exakt var kon­troll­punk­ter­na är pla­ce­ra­de är de mar­ke­ra­de i kar­tan nedan (som man kan zooma och pa­no­re­ra), men föl­jer man för­lad­dad bana be­hö­ver man inte veta var de är.

Anmälan

An­mä­lan görs på samma plats som för van­li­ga lop­pet, på an­mäl­nings­si­dan.

Lop­pet går samma helg som vårt kon­ven­tio­nel­la mo­tions­lopp Stor­uman Gra­vel (med ban­läng­der mel­lan 30 och 116 km), så om det pas­sar kan man komma ett gäng och välja varsitt lopp som pas­sar ens lust och för­må­ga.

Utrustning och packning

Du be­hö­ver föl­jan­de ut­rust­ning och pack­ning:

• Cykel:
  • Re­kom­men­de­rad däck­bredd 40 mm eller mer. Släta däck eller sma­la­re än 35 mm re­kom­men­de­ras ej.
  • Tem­po­sty­re för ult­ra­di­stans är tillå­tet.
  • Varsel­ljus och re­flex­er krävs. Bak­ly­se med dags­ljus­funk­tion re­kom­men­de­ras även på dagen när man lig­ger på lands­vä­gen.
  • Tän­ker man cykla genom nat­ten be­hö­ver man ett extra starkt fram­ly­se (1000+ lumen), för att kunna fram­fö­ra cy­keln sä­kert i fart på få­ri­ga un­der­lag.
  • El­cyklar är inte tillåt­na.
• Elekt­ro­nik:
  • Cykel­da­tor eller mot­sva­ran­de med möj­lig­het att guida cy­klis­ten efter för­lad­dat spår. An­vänds för in­spel­ning av rutt och na­vi­ge­ring runt banan. Rätt inställningar i navigatorn är mer viktigt i detta lopp än många andra pga banans komplexitet. Se se­pa­rat av­snitt om na­vi­ge­ring.
  • Mo­bil­te­le­fon. Kolla gärna din ope­ra­törs täck­nings­kar­ta i för­väg. Om du har ett ex­o­tiskt mo­bi­la­bon­ne­mang kan det vara lämp­ligt att skaf­fa ett kon­tant­kort med bätt­re täck­ning.
  • Med­havd batteribank-​kapacitet för att kunna an­vän­da na­vi­ga­tor och mo­bil­te­le­fon hela lop­pet.
  • Om man cyklar till­sam­mans räc­ker det med att en per­son i grup­pen har na­vi­ga­tor, men vi re­kom­men­de­rar att alla har en. Alla måste ha te­le­fon (ifall någon bry­ter etc).
• Mat/ener­gi:
  • Vat­ten­be­hål­la­re, minst ka­pa­ci­tet för 1 liter, gärna mer vid varmt väder. Finns goda möj­lig­he­ter till att fylla på från vat­ten­drag och sjöar här och var.
  • Mat och ener­gi av fö­re­dra­gen typ för att klara sig runt. Tän­ker man sova över i Hem­avan, se de­tal­jer om vad som finns och an­pas­sa.
  • Elektrolyt-​tillskott. Pga lop­pets längd är salt­brist efter lång­va­rig svett­ning van­ligt.
• Öv­rigt:
  • Cy­kel­hjälm.
  • Förs­ta hjälpen-​kit. Det finns många bra fär­di­ga kits för cyk­ling eller vand­ring, de är kom­pak­ta och väger 150 – 300 gram.
  • Cy­kel­re­pe­ra­tions­ut­rust­ning: minst för att laga fler­ta­let punk­te­ring­ar och mi­ni­verk­tyg för att dra åt skru­var.
  • An­pas­sa klä­der efter väder, och ha mar­gi­nal för att väd­ret kan bli blö­ta­re och kal­la­re än pro­gno­sen visar.
  • Möj­lig­het att be­ta­la för mat, bo­en­de, even­tu­ell buss­bil­jett mm.
  • Re­kom­men­de­ras: om man inte kän­ner till om­rå­det är det bra att ha en pap­pers­kar­ta som back­up om elekt­ro­ni­ken fa­le­rar. Man be­hö­ver också ha en möj­lig­het att hitta al­ter­na­ti­va vägar om man be­hö­ver bryta.
  • Re­kom­men­de­ras: SOS alarms 112 app.
  • Re­kom­men­de­ras: en offline-​karta som mo­bi­lapp (kom­ple­ment till pap­pers­kar­ta), som till ex­em­pel Map­App Topo.

Vill man ha lite ex­em­pel och idéer på hur ut­rust­ning­en och pack­ning­en kan se ut så finns ett se­pa­rat bonus-​avnsitt: tips om ut­rust­ning och pack­ning.

Före, under och efter

Informationsbrev

I god tid innan start (an­tag­li­gen några vec­kor) kom­mer vi skic­ka ut ett in­for­ma­tions­brev till alla an­mäl­da via epos­ten man valt när man gjor­de an­mä­lan. Tro­li­gen kom­mer ingen ny vik­tig in­for­ma­tion där, men det är bra om man kol­lar epos­ten ibland.

Briefing

Inför såna här lopp är det van­ligt att man sam­lar del­ta­gar­na i en kon­fe­renslo­kal och hål­ler en bri­e­fing. Vi har gjort det lite enkla­re för oss och spe­lat in en video med bri­e­fing­en som du kan ta del av när du vill. Allt man be­hö­ver veta står redan här på webb­si­dan, men bri­e­fing­en är en sam­man­fatt­ning av det vik­ti­gas­te. Det är en lämp­lig upp­frä­scha­re som man kan kika på någon vecka innan start om man vill.

Boende

I Stor­uman re­kom­men­de­rar vi Stor­umans Cam­ping som bo­en­de, och där får man även hela 30% ra­batt som del­ta­ga­re i Stor­uman Gra­vel (XL eller något av de van­li­ga lop­pen). Anmäl dig först till lop­pet, och boka via mejl och skriv där att du ska delta så får du ra­bat­ten.

Cirka 174 km in på banan, i när­he­ten av Rönn­bäck.

I Hem­avan re­kom­men­de­rar vi Hem­avans Fjäll­cen­ter. Om man pla­ne­rar att dela upp sitt lopp på två dagar så bör man boka i för­väg. Har man pla­ne­rat köra lop­pet i ett svep men får pro­blem och be­hö­ver en sova över går det emel­ler­tid boka på plats, och jour­num­mer finns om man kom­mer ut­an­för van­lig re­cep­tions­tid. Jour­per­so­na­len kan dock inte ta be­talt, så det måste göras på web­ben eller så får man vänta tills re­cep­tio­nen öpp­nar på mor­go­nen.

Fjäll­cent­ret kan er­bju­da både ho­tell och vand­rar­hem. Be­hö­ver man ett själv­hus­hållskök väl­jer man vand­rar­hemsal­ter­na­ti­vet, och tänk på att lägga till säng­klä­der i bok­ning­en. Det finns en re­stau­rang i an­slut­ning till ho­tel­let, men kolla upp i sam­band med bok­ning­en om öp­pet­ti­der­na pas­sar dina behov.

Vill man ta in cy­keln på rum­met går det bra, men den måste för­stås vara rim­ligt ren. Vat­ten­slang finns vid vat­ten­sta­tio­nen inne på om­rå­det, se kar­tan över Hem­avans Fjäll­cen­ter & Cam­ping. Det finns även vat­ten­slang vid mac­ken.

Det finns även fler bo­en­de­al­ter­na­tiv och Stor­umans of­fi­ci­el­la be­söks­gui­de är en bra källa till in­for­ma­tion för bo­en­de och mat i Stor­uman, och Hemavan-​Tärnabys of­fi­ci­el­la be­söks­gui­de det­sam­ma för Hem­avan. No­te­ra att som­ma­ren är låg­sä­song för Hem­avan så det finns färre al­ter­na­tiv än under vin­tern.

Start

Star­ten hålls på den stora lång­sma­la par­ke­ring­en (200 × 15 meter) vid Stor­häl­la mul­ti­a­re­na inne i Stor­uman. Täm­li­gen osex­ig plats, men prak­tiskt och tra­fik­sä­kert om det skul­le bli ett lite stör­re start­fält, därav valet. Banan bör­jar i di­rekt an­slut­ning på cy­kel­vä­gen ned mot Sten­se­le. Na­vi­ga­tions­fi­lens start (0 km) och förs­ta kon­troll­punkt är en bit fram på cy­kel­vä­gen mar­ke­rad med “spårstart” i bil­den in­till, men start­lin­jen där vi släp­per iväg start­fäl­tet och star­tar of­fi­ci­el­la tid­tag­ning­en kom­mer vara där på par­ke­ring­en.

Vill man lång­tidspar­ke­ra en bil i när­he­ten av star­ten re­kom­men­de­rar vi grus­pla­nen (ej as­fal­ten) på södra sidan om IT4U:s kon­tors­bygg­nad (Blå Vägen 210). Ska man bara par­ke­ra till­fäl­ligt i sam­band med star­ten lär det fin­nas gott om plats på Stor­häl­las par­ke­ring.

Lop­pet an­vän­der inte num­mer­lap­par, men man re­gi­stre­rar sig till start så vi vet vilka som fak­tiskt kör lop­pet. I sam­band med det blir man också till­de­lad en spår­sän­da­re som gör att man syns på en publik webb­kar­ta live under hela lop­pet. Om mål­gång­en är be­man­nad när man går i mål kan man lämna igen spår­sän­da­ren där, an­nars får man lämna den i lådan som står vid en­trén till IT4U:s kon­tor.

Re­gi­stre­ring och till­del­ning av spår­sän­da­re görs i svinot­tan från 05:15 där på Stor­häl­las par­ke­ring. Star­ten går där­ef­ter kl 06:00 och är ge­men­sam för alla del­ta­ga­re.

Det finns inga to­a­let­ter eller om­by­teslo­kal vid star­ten, så kom klar för start. Se till att din na­vi­ga­tor har lämp­li­ga in­ställ­ning­ar och har banan för­lad­dad, det kan an­nars bli stres­sigt att hinna med det just innan start.

Följa banan

Banan sak­nar helt ban­mar­ke­ring­ar så na­vi­ga­tion sker med hjälp av din egen na­vi­ga­tor som för­lad­dats med ba­nans rutt. For­mellt be­står banan av ett antal kon­troll­punk­ter som måste pas­se­ras i rätt ord­ning, och vägen mel­lan dem är fri. Den re­kom­men­de­ra­de rut­ten be­står emel­ler­tid av närms­ta/bästa vägen mel­lan punk­ter­na så det finns inget att vinna av att av­vi­ka från om man inte har ett ären­de, som att cykla till en över­natt­nings­plats.

Nipen, 366 km in på banan.

Om du tän­ker av­vi­ka från re­kom­men­de­rad ban­sträck­ning stu­de­ra då kar­tan i för­väg så du vet var kon­troll­punk­ter­na är och pla­ne­ra rut­ten där­ef­ter. Tän­ker du följa re­kom­men­de­rad rutt hela vägen (vil­ket näs­tan alla gör) be­hö­ver du inte bry dig om var kon­troll­punk­ter­na är.

Ef­tersom väl­fun­ge­ran­de na­vi­ge­ring är en myc­ket vik­tig del för att få en bra upp­le­vel­se ute på banan har vi ett de­di­ke­rat av­snitt om just na­vi­ge­ring, där hit­tar man också våra of­fi­ci­el­la na­vi­ga­tions­fi­ler för ned­ladd­ning.

Glöm inte att spela in rut­ten! För att sä­ker­stäl­la att man får ett re­sul­tat måste man ha in­spe­lad rutt, ef­tersom spår­sän­dar­na inte är 100% till­för­lit­li­ga. Det går bra att dela upp in­spel­ning­en, till ex­em­pel av­slu­ta på­gåen­de vid en mat­pa­us och star­ta en ny när man fort­sät­ter vi­da­re.

Inte alla cykel­da­to­rer kla­rar hela sträc­kan på en ladd­ning, så du kan be­hö­va ha med dig en bat­te­ri­bank till den.

I det osan­no­li­ka fal­let att ett hin­der dyker upp som man inte kan ta sig runt, ring­er man oss ar­ran­gö­rer så hjäl­per vi till att hitta en al­ter­na­tiv rutt. Man be­hö­ver för­stås inte ringa om man själv kan hitta en al­ter­na­tiv rutt som ändå pas­se­rar kon­troll­punk­ter­na i ord­ning.

Bommar

En av nor­malt tre ned­fäll­da bom­mar längs banan (var be­redd på fler!), här vid Sil­ver­ber­get 108 km in.

På några en­sta­ka plat­ser längs banan är det nor­malt väg­bom­mar ned­fäll­da. Det är två bom­mar vid Sil­ver­ber­get, och en på stig­ning­en upp till Björk. Många fler öppna bom­mar pas­se­ras, så man får vara be­redd på att någon av dem kan vara till­fäl­ligt ned­fälld. Vid bom­mar­na får man helt en­kelt stiga av cy­keln och gå runt.

Lop­pet har med­gi­van­de från samt­li­ga en­skil­da väg­hål­la­re och pri­va­ta mar­kä­ga­re som be­rörs, och en väg­bom in­ne­bär inte hel­ler cy­kel­för­bud per au­to­ma­tik, så man be­hö­ver inte känna sig som en skurk när man run­dar en.

(I skri­van­de stund har bom­men på vägen upp till Björk en fel­ak­tig for­don förbjuden-​skylt, det ska egent­li­gen vara mo­tor­tra­fik för­bju­den. Den kan man som cy­klist ig­no­re­ra.)

Vatten

Man kom­mer be­hö­va fylla på vat­ten nu och då. Där banan går är det gles­be­fol­kat och det finns inga stör­re jord­bruk eller in­du­stri­er, så man kan se det som natur och an­vän­da sig av den gamla re­geln om vat­ten i na­tu­ren här i norr: om det rin­ner och är klart är det drick­bart, och till det kan man lägga klart yt­vat­ten i sjö­ar­na.

Det finns gott om bäc­kar och sjöar att fylla på från. För den som vill pla­ne­ra lite mer i de­talj finns mer in­for­ma­tion i bonus-​avsnittet vat­ten­till­gång.

Mörkercykling

På väg mot mål­gång vid Ut­sik­ten Stor­uman, nära tolvsla­get under tätt moln­täc­ke. Bil­den il­lu­stre­rar hur mörkt det kan bli några tim­mar under nat­ten.

Lop­pet går på sen­som­ma­ren, da­gar­na är fort­fa­ran­de långa så här långt upp på jord­klo­tet, men solen är under ho­ri­son­ten mel­lan un­ge­fär 22:00 och 04:00, och 00:00 – 02:00 är det i prin­cip svart, sär­skilt om det är moln­täc­ke.

Delar man upp lop­pet på två dagar kom­mer man tro­li­gen slip­pa att köra i mör­ker. Man måste ändå ha med lysen för sä­ker­hets skull, men fram­ly­set kan vara av varsel­typ, dvs vara full­gott för att göra dig syn­lig för med­tra­fi­kan­ter, men inte starkt nog för att cykla fort på få­ri­ga grus­vä­gar.

Om man planerar att cykla hela eller delar av natten behöver man däremot ett starkt framlyse (1000+ lumen). Se­na­re delen av banan in­ne­hål­ler gans­ka myc­ket snabb ut­för­skör­ning på mind­re un­der­håll­na vägar, som sär­skilt om det varit en reg­nig som­mar kan vara få­ri­ga. Det blir svårt och ris­ka­belt att köra dessa om man inte har bra ljus så man tyd­ligt kan se un­der­la­get i fart. Prova under trä­ning, man kan be­hö­va mer ljus än man tror. För att klara hela nat­ten bör hög ljus­styr­ka räcka i två tim­mar, och yt­ter­li­ga­re två tim­mar på lite lägre ef­fekt.

Cykla i ett sträck eller övernatta?

Vi ger alla möj­lig­he­ten att cykla lop­pet i ett sträck, och man be­hö­ver inte re­gi­stre­ra i för­väg hur man tänkt göra. Ur­sprung­li­gen var denna möj­lig­het tänkt att locka del­ta­ga­re med myc­ket hög ka­pa­ci­tet att cykla fort, och/eller er­far­na ult­ra­cy­klis­ter vana vid långa dagar och tuffa för­hål­lan­den. Av er­fa­ren­het vet vi dock att även van­li­ga mo­tio­nä­rer kan välja att sikta mot detta, och kanske ger sig på den här typen av ut­ma­ning för förs­ta gång­en. Vi har inget emot det, men ber att man tän­ker sig för or­dent­ligt och är för­be­redd på att det kanske inte går som man tänkt.

Banan in­ne­hål­ler 17% as­falt, varav 6% lands­väg, som här Blå Vägen efter Gard­vik, 163 km in på banan.

• Var or­dent­ligt för­be­redd på mör­ker­cyk­ling i fart på då­li­ga un­der­lag.
• Det blir än mer vik­tigt att packa klä­der och ut­rust­ning för ovän­tat tufft väder. Man bör ha en bi­vack­säck eller mot­sva­ran­de med sig.
• Det är van­ligt att de som kör i ett sträck ändå be­hö­ver sova några tim­mar, och då be­hö­ver man lämp­lig ut­rust­ning för att kunna göra det. Den öppna Port­brostu­gan 320 km in kan vara lämp­lig plats att slum­ra några tim­mar.
• Det är önsk­värt (men inte ett krav) att ha möj­lig­het att ringa en an­hö­rig eller vän som mitt i nat­ten kan komma till und­sätt­ning med bil ifall ut­ma­ning­en visar sig för tuff. Ar­ran­gö­ren eva­ku­e­rar om någon ska­dat sig eller är i fara, men bilen är re­ser­ve­rad till en­dast ex­tre­ma si­tu­a­tio­ner.

Star­ten förs­ta dagen är ge­men­sam för att ge bätt­re lopp­käns­la och öka chan­sen att man hit­tar någon jäm­stark att cykla med, och den är ti­digt på mor­go­nen för att ge alla chan­sen att hinna fram till Hem­avan innan mat­bu­ti­ken stäng­er och mörk­ret fal­ler. Om man till­hör ka­te­go­rin av del­ta­ga­re som är snab­ba men ändå vill över­nat­ta så kom­mer det där­för bli myc­ket vän­te­tid innan säng­dags i Hem­avan. Så an­ting­en får man för­sö­ka känna lug­net, eller satsa på att köra lop­pet i ett sträck istäl­let.

Dåligt väder

Få cy­klis­ter gil­lar regn. Om vi ser till våra ti­di­ga­re ar­ran­ge­ra­de lopp är det bra väder un­ge­fär 80% av gång­er­na, och när det är då­ligt är det säl­lan jät­te­då­ligt hela tiden. Även om det mer ofta är fint väder så kan det för­stås bli då­ligt, och som del­ta­ga­re be­hö­ver man vara för­be­redd på det, och man bör ha tes­tat sin ut­rust­ning i sämre väder på trä­ning.

Vägar­na blir för­stås mju­ka­re och rul­lar sämre i blött väder, men de fles­ta hål­ler ändå re­la­tivt bra. Un­dan­ta­get är krux­en med ter­räng­spår där det bit­vis kan bli så geg­gigt att man be­hö­ver gå, men det är bara 2 km av 450.

På grund av ett lågt del­tagar­tak och att de fles­ta be­hö­ver an­mä­la sig långt i för­väg är det extra vik­tigt för lop­pet att de som an­mä­ler sig är se­ri­ö­sa. Det är svårt att hitta er­sät­ta­re för sena av­hopp helt en­kelt. Om man är väl­digt vä­der­käns­lig så bör man där­för inte an­mä­la sig till just det här lop­pet.

Livetrack

Publik och vän­ner där hemma kan vilja se var del­ta­gar­na är ute på banan under lop­pets gång, och till det har vi li­vetrack. Även som del­ta­ga­re kan det vara in­tres­sant att ta fram mo­bi­len och kolla på livetrack-​webbsidan för att se var de andra hun­nit.

Spår­sän­da­re (vikt cirka 150 gram) som lånas ut vid re­gi­stre­ring­en och måste tas med banan runt.

I van­li­ga mo­tions­lop­pet an­vänds en mo­bi­lapp för detta än­da­mål, men det är inte rim­ligt för ett så­dant här lång­lopp då mo­bil­te­le­fo­ner inte är till­räck­ligt på­lit­li­ga (bak­grunds­spår­ning + bat­te­ri­op­ti­me­ring = pro­blem) och spår­nings­funk­tio­nen drar för myc­ket ström för att vara igång ett par dygn. Där­för har vi istäl­let än­da­måls­en­li­ga spår­sän­da­re som vi delar ut vid star­ten.

Spår­sän­dar­na sän­der via mo­bil­nä­tet (4G), och ef­tersom det finns ra­di­oskug­ga här och var kan mar­kö­ren i kar­tan lagga fast en stund ibland, men var tål­mo­dig, de kom­mer (näs­tan all­tid) igång. 100% till­för­lit­lig­het kan emel­ler­tid inte ga­ran­te­ras.

Li­ve­kar­tan är den som är in­bäd­dad högre upp på den här sidan, och di­rekt­län­ken är https://xlt.it4u.net/sumgv­lxl (det finns också en lätt-​att-minnas kort­länk som leder till samma plats: xlt.it4u.net/xl). Li­ve­kar­tan är igång hela året och visar banan med dess kon­troll­punk­ter, men bara när lop­pet går finns det någon att följa i kar­tan.

Boende och mat i Hemavan

Om man vill över­nat­ta i Hem­avan re­kom­men­de­rar vi som sagt Hem­avans Fjäll­cen­ter, se Bo­en­de-​rubriken för de­tal­jer.

Stor­berg, 94 km in på banan.

Öp­pet­ti­der för re­stau­rang­er och livs­me­dels­bu­ti­ken i Hem­avan kan änd­ras med kort var­sel, så se till att kolla vad som gäl­ler da­gar­na inför. San­no­likt finns det en eller två re­stau­rang­er som har öppet till kl 19:00, och livs­me­dels­bu­ti­ken (ICA Nära Fjäll­bo­den) har tro­li­gen öppet till kl 21:00. Livs­me­dels­bu­ti­ken är re­la­tivt stor och väl­sor­te­rad tack vare gräns­han­deln, i stort sett allt en hung­rig cy­klist kan tän­kas vilja ha finns där, utom tek­nis­ka till­skott som gels.

De som kör loppet i ett sträck får bara använda sig av fasta näringsverksamheter, och livsmedelsbutiken i Hemavan är då det självklara stoppet. Den lig­ger di­rekt in­till banan i Bay­hill Cen­ter.

Om man där­e­mot över­nat­tar (minst 5 tim­mar sam­man­häng­an­de vila) får man ladda om mel­lan etap­per­na utan be­gräns­ning, så man kan ha för­ut­pla­ce­rad mat, men med 15 tim­mar från star­ten till livs­me­dels­bu­ti­ken stäng­er kan de fles­ta räkna med att man hin­ner dit och kan välja köpa mat på plats istäl­let. För bo­en­de på Fjäll­cent­rets vand­rar­hem finns ett själv­hus­hållskök som man kan an­vän­da för att laga till mat så man be­hö­ver inte ta med egna kok­möj­lig­he­ter om man inte vill. För ho­tel­lal­ter­na­ti­vet finns en re­stau­rang, men se till att kolla så att öp­pet­ti­der­na pas­sar dina behov.

Inne i Hem­avan är den enda kon­troll­punk­ten på banan att man tagit sig upp till Björk toppre­stau­rang. Toppre­stau­rang­en bru­kar dock var­ken ha lämp­lig mat eller öp­pet­ti­der för lop­pet, att mål­gång­en för förs­ta etap­pen är där är för­stås för dess fan­tas­tis­ka läge.

Målgång

Slut­li­ga mål­gång­en sker uppe på Ut­sik­ten i Stor­uman. Ef­tersom mål­gång­ar­na är ut­sprid­da över väl­digt lång tid är det inte sä­kert att vi har be­man­ning hela tiden, så vi kan ty­värr inte lova pompa och ståt, men väl en fin ut­sikt.

Spår­sän­da­ren ska för­stås läm­nas igen. Är vi på plats vid mål­gång kan vi ta emot den där, an­nars finns det en låda vid en­tré­dör­ren till IT4U:s kon­tors­bygg­nad (Blå Vägen 210, nära star­ten) där man stop­par in den. Glöm­mer man bort att lämna igen den kan man posta den till oss i ef­ter­hand på föl­jan­de adress: “Lusphol­mens Ar­ran­görs­för­e­ning, c/o IT4U Swe­den AB, Blå Vägen 210, SE 923 31 Stor­uman”.

Om man kla­rat lop­pet och om man vill kan man köpa en Fi­nisher T-​shirt med år­ta­let för lop­pet som ett minne. Vi delar län­ken till webb­s­hop­pen via epost ef­teråt, där det finns olika mo­del­ler, fär­ger och stor­le­kar att välja på. De säljs till själv­kost­nads­pris.

Nor­malt be­räk­nar vi ti­der­na för re­sul­tat­lis­tan från spår­sän­da­rens in­spel­ning, och gör det snart efter mål­gång. Dessa spår­sän­da­re är emel­ler­tid var­ken helt drift­säk­ra eller ex­ak­ta, och kan vi inte få ut en på­lit­lig tid kom­mer vi höra av oss och be om din egen in­spel­ning från din na­vi­ga­tor (i GPX, TCX eller FIT-​format). Om du inte haft en spår­sän­da­re alls (t ex kom sent till star­ten) så måste du na­tur­ligt­vis all­tid skic­ka in ett spår, men även bland de som haft spår­sän­da­re kan någon en­sta­ka fa­le­ra och då be­hö­ver vi del­ta­ga­rens egen in­spel­ning.

För att en GPX-​fil ska fun­ge­ra för tid­tag­ning måste den in­ne­hål­la tids­stämp­lar, och om man bara delar ett pass på ex­em­pel­vis Stra­va så gör den inte det. Så för att dela filen med oss be­hö­ver du först själv logga in och ladda ner GPX, TCX eller FIT-​fil lo­kalt till din dator, och bi­fo­ga den i ett mejl till oss.

Tänk på att det kan vara farligt att köra bil direkt efter en sådan här hård ansträngning när man kan ha väts­kebrist, salt­brist, kramp­kän­ning­ar och vara all­mänt trött. Lik­som Vät­tern­run­dan hän­vi­sar vi till Tra­fik­för­ord­ning­en tred­je ka­pit­let förs­ta pa­ra­gra­fen och säger att man ska vila i minst sex tim­mar efter man gått i mål innan man sät­ter sig i bilen (an­ta­let tim­mar är inte lagstad­gat, det är en re­kom­men­da­tion som stora lång­lopp an­vän­der).

Bryta loppet

Karta över banan med busshållplatser markerade (gröna punkter), och röda punkter visar platserna där det är som längst ifrån närmsta hållplats och hur långt det är.

Vi har inga funktionärer på banan så bryter man loppet är man själv fullt ansvarig för att ta sig hem. Lop­pet är tänkt att vara ett även­tyr för att testa sina grän­ser, så vi har inget emot att man chan­sar och kör lop­pet även om man tror det är stor risk att man inte orkar runt, så länge man har sä­ker­ställt att man kan ta sig hem.

Bry­ter man lop­pet måste man SMS:a, mejla eller ringa oss så vi blir med­vet­na om det. Vi fö­re­drar SMS.

Om man kla­rar etapp 1 men kän­ner då att det är dags att bryta så får man för­stås ett re­sul­tat för den av­kla­ra­de etap­pen, så inte allt är för­lo­rat.

Om man måste bryta och inte kan bli upp­häm­tad av en vän, be­hö­ver man ta sig till en buss­håll­plats på E12:an och åka buss till­ba­ka. Buss­håll­plats finns i Hem­avan, Tär­na­by och Sluss­fors, och bus­sen pas­se­rar 2 - 5 ggr om dagen (se tid­ta­bel­ler). Detta in­ne­bär att det kan bli lång trans­port­sträc­ka till närms­ta buss­håll­plats (upp till 43 km, se bild) och lång vän­te­tid vid dem.

Bus­sku­ren vid Sluss­fors skola, 317 km in på banan. Även enkel att nå halv­vägs på förs­ta etap­pen.

Port­brostu­gan, öppen stuga vid Port­bron (nära Sluss­fors och Umnäs), lämp­lig för en trev­lig paus eller nöd-​övernattning under tak. 320 km in på banan, också enkel nå halv­vägs förs­ta etap­pen.

Eldstad och bän­kar run­tom inuti Port­brostu­gan.

Port­bron, 320 km in på banan. Port­brostu­gan bland trä­den på udden i bak­grun­den.

Vill man ta med sig cy­keln på bus­sen är det bara tillå­tet på bus­sar med gods­ut­rym­me (det kan hända att en­skil­da buss­chauf­fö­rer är mer flex­ib­la, men inget vi kan lova). I skri­van­de stund är de tu­rer­na mar­ke­ra­de med bussgods-​logotyp i ta­bel­ler­na, och det är un­ge­fär hälf­ten av tu­rer­na.

Det finns ett tax­i­bo­lag i om­rå­det, Sluss­fors Taxi. Bo­la­get är myc­ket litet och till­gäng­lig­he­ten i fråga om ge­ne­rell tax­i­verk­sam­het va­ri­e­rar, men man kan all­tid prova ringa. Tänk på att en tax­ire­sa med de av­stånd det hand­lar om kan kosta flera tu­sen­lap­par.

För­hopp­nings­vis be­hö­ver man inte bryta pga ha­ve­ri, så man i sakta mak kan linka hem för egen ma­skin. Då är det bra att ha en karta med sig så man kan se var det går att gena, på många stäl­len av banan finns det myc­ket goda möj­lig­he­ter till det.

Längs E12:an är det bara 14,4 mil as­falt med stifa 8,0 mel­lan Hem­avan och Stor­uman, så kän­ner man dag två att man inte orkar med en hel dag till kanske man ändå orkar cykla till­ba­ka den vägen. Som lands­vägs­cyk­ling är det en fin sträc­ka. Kom­mer man halv­vägs på dags­e­tapp två, dvs till Gran­näs, och där kän­ner att det blir job­bigt, så är det bara 46 km med stifa 8,0 kvar till Stor­uman om man kör närms­ta vägen, och 105 km med stifa 14,0 om man föl­jer banan in i mål.

Vi som ar­ran­gö­rer har en bil på stand­by för eva­ku­e­ring, men den är re­ser­ve­rad för (icke-​akut) ska­da­de del­ta­ga­re för skjuts till aku­ten i Tär­na­by eller Stor­uman, t ex om man fal­lit och bru­tit nyc­kel­be­net. För verk­ligt akuta ska­dor är det 112 som gäl­ler för­stås.

Om cy­keln ha­ve­re­rar och man lyc­kas inte laga den, och man sak­nar med­hjäpla­re i bil som kan komma och hämta upp, då blir det po­ten­ti­ellt flera tim­mars pro­me­nad till närms­ta buss­håll­plats. Det är job­bigt och trå­kigt men inte far­ligt, och där­för ska inte eva­ku­e­rings­bi­len till­kal­las. Är man oro­lig för detta sce­na­rio bör man för­sö­ka prata ihop sig med andra del­ta­ga­re före start som har med­hjäl­pa­re ute på banan som kanske kan komma till und­sätt­ning.

An­led­ning­en att vi som ar­ran­gö­rer inte till­han­da­hål­ler tax­itjänst för bru­tet lopp är inte bara svå­rig­het att hitta funk­tio­nä­rer som är be­red­da att till­han­da­hål­la sig själv och sin bil på jour i 40 tim­mar, utan även att vi tror att ris­ken att bli stran­dad gör att del­ta­ga­re tar ut­ma­ning­en på mer all­var och för­be­re­der sig bätt­re.

Säkerhet

Alla deltagare måste vara införstådda med att man är i princip ute på en personlig cykeltur, och måste själv ansvara för sin säkerhet precis som på en egen privat långrunda. Att tänka på är att mo­bil­täck­ning­en på vissa delar av banan är be­grän­sad. På grus­vä­gar­na där banan går är det myc­ket lite tra­fik, längs vissa bitar pas­se­rar inga bilar alls. Banan går till störs­ta delen i yt­terst gles­be­fol­kat om­rå­de. Med andra ord, man be­hö­ver vara för­be­redd på att kunna klara sig själv.

Äl­so­li­den, vy över Um­näs­sjön mot fjäl­len i väst, 324 km in på banan.

Om man har en av­slapp­nad in­ställ­ning till sin egen sä­ker­het, tänk då på att det också hand­lar om att und­vi­ka bli en be­last­ning för andra del­ta­ga­re, ar­ran­gö­ren och i värs­ta fall ut­ryck­nings­verk­sam­he­ten. Under ett lopp ökar ris­ken att en olyc­ka sker, helt en­kelt för att det är fler per­so­ner ute. San­no­lik­hets­lä­ran säger att om olycks­falls­ris­ken per per­son är 1% och det är 50 del­ta­ga­re är det 39% risk att minst en drab­bas. Där­för ber vi varje del­ta­ga­re mins­ka sin egen risk att be­hö­va ex­tern hjälp så myc­ket som möj­ligt.

Att bli stran­dad på banan är nor­malt inte far­ligt men ris­ken för följd­pro­blem som till ex­em­pel ned­kyl­ning ökar. Man måste där­för kunna re­pa­re­ra sin cykel i fält själv, eller ar­ran­ge­ra med egen upp­hämt­ning (eller re­pa­ra­tions­hjälp).

Vid akuta olycks­fall ring­er man för­stås 112. Ha ett första-​hjälpen-kit i pack­ning­en och tänk ige­nom hur man an­vän­der det, man kan till ex­em­pel be­hö­va stop­pa en blöd­ning i vän­tan på am­bu­lans.

Vid icke-​akuta ska­dor som ändå är så pass all­var­li­ga att man inte kla­rar av att cykla vi­da­re (t ex bru­tet nyc­kel­ben) bör man i förs­ta hand ar­ran­ge­ra egen skjuts till närms­ta akut­mot­tag­ning, som finns dyg­net runt på sjuk­stu­gor­na i Tär­na­by och Stor­uman (ute på banan blir det som längst 65 km till närms­ta sjuk­stu­ga).

Om man inte har möj­lig­het att ordna med egen skjuts får man ringa ar­ran­gö­rens eva­ku­e­rings­bil. Vi har bara en bil och där­för är det vik­tigt att den bara an­vänds när den verk­li­gen be­hövs.

Varje del­ta­ga­re är an­sva­rig att hjäl­pa en på­träf­fad ska­dad eller sjuk del­ta­ga­re efter för­må­ga. Var upp­märk­sam på om en per­son som kra­schat upp­trä­der för­vir­rat, det kan bero på hjärn­skak­ning vil­ket kan ut­veck­las till ett all­var­ligt till­stånd. Am­bu­lans är lämp­ligt i det fal­let. Vi vill för­stås inte att ut­ryck­nings­verk­sam­he­ten be­las­tas med tri­vi­a­li­te­ter, men värre är om man drar sig för att ringa efter hjälp när man borde. Är du osä­ker på hur du ska göra efter en skada, ring 1177 för råd. Ar­ran­gö­ren har inte någon me­di­cinsk ex­per­tis.

Tak över huvudet

På tre plat­ser finns det möj­lig­het att få tak över hu­vu­det i en nödsi­tu­a­tion:

• Bok­sjö byg­de­gård, nära Bok­sjön, 275 km in på banan.
• Port­brostu­gan, nära Sluss­fors och Umnäs, 134 och 320 km in på banan.
• Jipp­mok­ks ka­pell, i Gran­näs, 345 km in på banan.

Plat­ser­na finns mar­ke­ra­de i li­ve­kar­tan.

Port­brostu­gan är all­tid öppen och kan an­vän­das även för en enkel vila. De andra två krä­ver att man ring­er en per­son som kom­mer och öpp­nar, och ska så­le­des en­dast an­vän­das i nöd­fall, t ex vid hårt väder som man inte kla­rar han­te­ra. I nor­ma­la fall ska ingen ska be­hö­va an­vän­da dessa, de finns en­dast som extra sä­ker­het.

Försäkring

Långra­kan mot Mår­kan, 100 km in på banan.

Folk­sams för­säk­ring olycks­falls­för­säk­ring under be­grän­sad tid ingår i an­mäl­nings­av­gif­ten och täc­ker hela lop­pet samt i nor­ma­la fall resan till och från. Det är allt­så inte nöd­vän­digt för del­ta­ga­ren själv att teck­na en olycks­falls­för­säk­ring.

Om man vill ha en för­säk­ring som även täc­ker trä­ning­en inför eller har mer ge­ne­rö­sa vill­kor än denna för­säk­ring måste man för­stås teck­na en egen. För­säk­ring­en är inte en re­se­för­säk­ring, utan fo­ku­se­rat på ar­range­mang­et på plats. Då det gäl­ler täck­ning för resan till och från kan det allt­så upp­stå viss oklar­het om lop­pet körs som en del i en läng­re se­mester­re­sa. Kon­tak­ta Folk­sam di­rekt om du be­hö­ver för­tyd­li­gan­de runt det eller har andra frå­gor om för­säk­ring­en.

Cy­kel­för­bun­det har en lik­nan­de för­säk­ring genom deras tävlings-​ och mo­tionsli­cen­ser, men i fråga om lopp gäl­ler den en­dast för SCF-​sanktionerande ar­range­mang och vissa ran­don­né­e­lopp, så den gäl­ler ty­värr inte för Stor­uman Gra­vel XL. Har man täv­lingsli­cens hos SCF anser de att man som del­ta­ga­re be­hö­ver söka dis­pens för att delta i detta lopp ef­tersom det inte är sank­tio­ne­rat av dem. An­led­ning­en att lop­pet inte är sank­tio­ne­rat är för att cy­kel­för­bun­det inte hål­ler på med ult­ra­di­stans alls.

Navigering

Lop­pet är inte tänkt att vara en ori­en­te­rings­ut­ma­ning, istäl­let har man en GPS-​navigator, ty­piskt i form av en cykel­da­tor, i vil­ken man i för­väg lad­dat in banan. Man blir då gui­dad av na­vi­ga­torn genom hela banan och be­hö­ver inte be­kym­ra sig om att hitta.

Sväng in på krux­et bakom Daj­kan­berg 84 km in på banan, lätt att missa om man inte har rätt in­ställd na­vi­ga­tor.

På grund av banans komplexitet ställer loppet högre krav än de flesta andra lopp på navigationsfilen och navigatorns inställningar. Om man fak­tiskt föl­jer råden som ges här kom­mer det emel­ler­tid fun­ge­ra väl.

De fles­ta kors­ning­ar där man ska svänga av är enkla och up­pen­ba­ra, men det finns också en hand­full plat­ser där man plöt­sigt ska vika av från en stör­re väg till halvt igen­växt väg eller stig, och det finns några kors­ning­ar med märk­lig form som kan vara lite svåra att tolka. I dessa lägen vet vi av er­fa­ren­het att de som en­dast har en GPS-​klocka på armen och/eller sak­nar bak­grunds­kar­ta kan köra fel.

Det absolut viktigaste är att navigatorn ger ifrån sig en tydlig signal om man hamnar utanför banan, så att om man råkar köra fel så hit­tar man till­ba­ka till banan igen. Om du har det och kan ac­cep­te­ra några en­sta­ka fel­kör­ning­ar duger en enkla­re na­vi­ga­tor.

För bäst upp­le­vel­se fri från fel­kör­ning­ar bör man ha en cykel­da­tor mon­te­rad på sty­ret (finns fäs­ten för vissa GPS-​klockor också) med till­gång till bak­grunds­kar­ta som man an­ting­en visar hela tiden eller väx­lar till inför kors­ning­ar. Ut­ö­ver det bör man an­vän­da vår na­vi­ge­rings­fil med våra hand­gjor­da avi­se­ring­ar och stäl­la in da­torn på det sätt vi re­kom­men­de­rar i det här av­snit­tet.

Filer för navigering

Of­fi­ci­ell TCX-​fil över­förd till en Gar­min Edge 530 och in­spek­te­ras i en­he­ten. Om över­fö­ring­en fun­ge­rat kor­rekt ska avi­se­ring­ar­na för alla sväng­ar runt banan visas i kart­bil­den, här “Left 300m” och “Turn Left”.

Enkla­re na­vi­ga­to­rer, här re­pre­sen­te­rad av Gar­min Edge 130, sak­nar bak­grunds­kar­ta och visar en­dast na­vi­ga­tions­fi­lens spår på en tom bak­grund. Detta är den lägs­ta nivån som krävs. En bak­grunds­kar­ta mins­kar emel­ler­tid ris­ken för fel­kör­ning­ar i en­sta­ka kors­ning­ar med svår­tol­kad form.

Våra na­vi­ge­rings­fi­ler i TCX-​format in­ne­hål­ler hel­dra­get spår för banan och avi­se­ring­ar inför sväng­ar. Ett lite gam­mal­dags for­mat men det är ro­bust och stöds av de fles­ta na­vi­ga­to­rer gamla som nya, bil­li­ga som dyra.

Vi till­han­da­hål­ler inte banan via Stra­va eller annan online-​plattform ef­tersom vi anser att de au­to­mat­ge­ne­re­ra­de avi­se­ring­ar­na inför sväng­ar som de gör inte är till­räck­ligt bra.

Åt­minsto­ne Gar­mins na­vi­ga­to­rer har en gans­ka låg ka­pa­ci­tet i fråga om antal avi­se­ring­ar (med­de­lan­den inför sväng­ar mm) en fil med en bana kan ha. Ur­sprung­li­gen kan det ha varit be­grän­sat av hård­va­rans minne, men idag är det en ar­ti­ci­fi­ell be­gräns­ning som Gar­min an­vän­der för att dif­fe­ren­ti­e­ra sina pro­duk­ter.

För att han­te­ra dessa be­gräns­ning­ar er­bju­der vi flera olika filer så man kan välja en upp­de­lad eller ban­tad ver­sion om man har en na­vi­ga­tor med mind­re ka­pa­ci­tet.

Fi­ler­na för etapp 1 slu­tar vid Björk, och fi­ler­na för etapp 2 bör­jar för­stås vid star­ten för etapp 2, så glap­pet där­e­mel­lan (inuti Hem­avan) sak­nas, men om man inte över­nat­tar där måste det själv­fal­let cyklas ändå då det ingår i to­ta­la ban­läng­den.

Fi­ler­na med upp­de­lad etapp delar dem inte exakt på mit­ten, utan på ett stäl­le som gör att det inte blir fler än 50 avi­se­ring­ar per fil.

Gar­min har en­ligt vår kän­ne­dom tre ka­pa­ci­tets­ni­vå­er: max 50 avi­se­ring­ar (vissa kloc­kor), max 100 avi­se­ring­ar (ex­em­pel: Edge 130), och max 200 avi­se­ring­ar (ex­em­pel: Edge 530 och uppåt, samt vissa kloc­kor). Dessa ni­vå­er har fun­nits länge och gäl­ler även för äldre mo­del­ler. Andra fab­ri­kat kan ha andra ni­vå­er, och Gar­min har setts ändra be­gräns­ning­ar­na i vissa pro­duk­ter via mjuk­va­ru­upp­da­te­ring­ar.

An­ta­let spår­punk­ter en bana kan in­ne­hål­la är också be­grän­sat, men en­ligt vår kän­ne­dom lig­ger det på 10000 punk­ter eller mer för de fles­ta na­vi­ga­to­rer så det bör inte vara ett pro­blem.

Det bru­kar inte vara do­ku­men­te­rat vil­ken ka­pa­ci­tets­ni­vå ens na­vi­ga­tor har, så smar­tast är att prova med den fil man helst vill an­vän­da, och byta bara om en­he­ten kla­gar på över­skri­den ka­pa­ci­tet.

Nya filer inför 2025 med förfinade aviseringar: förra årets filer (v1) fungerar ok, så har man de i cykeldatorn sedan tidigare behöver man inte uppdatera om man inte vill, men årets filer (v2) har lite bättre aviseringar så uppdatering rekommenderas.

Filer med full­stän­dig avi­se­ring med extra för­var­ning inför sväng­ar, och högupp­löst höjd­da­ta:

Filer med sväng-​aviseringar men utan extra för­var­ning, samt något lägre upp­lös­ning på höjd­da­ta och spå­ret (men fort­fa­ran­de bra):

Stor­berg, 94 km in på banan.

Har man en cykel­da­tor med låg ka­pa­ci­tet re­kom­men­de­rar vi att man hell­re an­vän­der två­de­la­de etapp­fi­ler, dvs fyra filer för hela ban­var­vet, än de ban­ta­de fi­ler­na. Men, kanske fö­re­drar man en mind­re pra­tig avi­se­ring eller vill slip­pa byta fil under lop­pets gång, och då kan en ban­tad fil passa bätt­re. Om man fak­tiskt hål­ler god koll på när nästa “cour­se point” (avi­se­ring) kom­mer genom att titta på skär­men då och då så är de extra för­var­ning­ar­na inför sväng­ar­na onö­di­ga.

Många kom­mer dela upp lop­pet på två dagar, och dess­utom ha en till­räck­ligt mo­dern och kraft­full cykel­da­tor för att klara 100 – 200 avi­se­ring­ar, och då är det dags­e­tapp­fi­ler­na med full­stän­dig avi­se­ring som är det na­tur­li­ga valet.

Är du van att na­vi­ge­ra långa ban­sträck­ning­ar och vill bygga din egen na­vi­ge­rings­fil kan du för­stås göra det genom att im­por­te­ra våra rena GPX-​filer (etapp 1, etapp 2) till val­fri platt­form, men för de fles­ta är det bäst att an­vän­da våra TCX-​filer rakt av.

Om du byg­ger en egen na­vi­ge­rings­fil eller gör en au­to­ma­tisk im­port via någon online-​plattform tänk på att den kan bli för­vir­rad av ter­räng­spår­sek­tio­ner­na eller andra vägar den sak­nar i sina kar­tor, eller kan tycka att lands­vä­gen är olämp­lig att cykla på, och då kanske för­änd­rar rut­ten utan att du mär­ker det. Så om du gör en egen fil, jäm­för den med vår karta för att sä­ker­stäl­la att du verk­li­gen kom­mer köra rätt väg.

Aviseringar

Tra­di­tio­nellt be­grän­sar TCX-​formatet avi­se­ring­ar­na till en­dast 10 tec­ken, så de vi an­vän­der är kort­fat­ta­de, men å andra sidan lätta att läsa.

Med Gar­min och cour­se points ak­ti­ve­ra­de får man denna extra skärm au­to­ma­tiskt vare sig man vill eller ej som visar de kom­man­de avi­se­ring­ar­na. Det är en smak­sak om man fak­tiskt an­vän­der den eller ej.

Avi­se­ring­ar som finns med i alla filer, även de ban­ta­de:

• “Turn Left” och “Turn Right”, sväng väns­ter och höger, avi­se­ras vid kors­ning­en.
• “Keep Left” (håll väns­ter) och “Keep right” (håll höger), för­tyd­li­gan­de an­vis­ning­ar där man ska fort­sät­ta följa vägen, men det inte är helt up­pen­bart vil­ket håll det är. Det kan till ex­em­pel upp­stå otyd­lig­he­ter när en si­do­väg an­slu­ter i en kurva och då an­vänds dessa avi­se­ring­ar. De kom­mer cirka 50 meter före kors­ning­en. I de ban­ta­de fi­ler­na är vissa av dessa bort­ploc­ka­de, men de vik­ti­gas­te finns kvar.
• “Crux 300m”, ett krux (svå­rig­het) i banan om 300 meter, allt­så en pas­sage som kan vara svår att cykla. Det finns en­dast två så­da­na krux och båda är i stor­leks­ord­ning­en 1 km långa ter­räng­spår som är lite buck­li­ga och över­vux­na. In­gång­en kan vara lite svår att se pga växt­lig­he­ten så man får vara extra upp­märk­sam, och det är främst där­för avi­se­ring­en finns.
• ”Gate 200m”, bom eller lik­nan­de hin­der om 200 meter. Dessa finns där bom­mar nor­malt är per­ma­nent ned­fäll­da så man måste stiga av cy­keln och gå förbi, men man måste för­stås vara be­redd på att ned­fäll­da bom­mar kan dyka upp även på andra stäl­len.

Kom­plet­te­ran­de avi­se­ring­ar som en­dast finns i fi­ler­na med extra för­var­ning inför sväng­ar:

• “Left 200m” och “Right 200m”, kom­mer som en för­var­ning inför “Turn Left” och “Turn Right” 200 meter innan kors­ning­en. I en­sta­ka fall finns dessa för­var­ning­ar även inför “Keep Left” och “Keep Right”, men of­tast inte.
• Extra för­var­ning­ar inför sväng­ar med 700 - 2100 me­ters fram­för­håll­ning fö­re­kom­mer i en­sta­ka fall när sväng­en sker i en snabb ut­förs­bac­ke. För­var­ning­en kom­mer då i sam­band med att ut­förs­bac­ken bör­jar, dvs när far­ten är lägre.
• “2 x Turns” be­ty­der att det kom­mer två sväng­ar på raken som lig­ger så nära varand­ra att det inte hinns med att göra för­var­ningsa­vi­se­ring­ar, så man be­hö­ver vara extra upp­märk­sam. Kom­mer ca 200 meter före förs­ta sväng­en.

För att fun­ge­ra väl i prak­ti­ken med de be­gräns­ning­ar i pre­ci­sion och för­dröj­ning man kan vänta sig från en ty­pisk na­vi­ga­tor lig­ger avi­se­rings­punk­ter­na i filen un­ge­fär 50 meter före verk­lig po­si­tion.

(Är du ny­fi­ken och vill i för­väg titta på TCX-​filerna på din dator och se exakt var alla avi­se­ring­ar lig­ger så kan man an­vän­da gra­tis­pro­gram­met GPX­See. Man be­hö­ver emel­ler­tid slå av “Eli­mi­na­te GPS Out­li­ers” i pro­gram­mets in­ställ­ning­ar, an­nars fil­tre­ras vissa da­ta­punk­ter bort.)

Navigator-inställningar

För att du ska få en bra navigeringsupplevelse måste man ladda in vår TCX-fil med aviseringar intakta, samt aktivera visning av TCX-filens “Course Points”. För de fles­ta cykel­da­to­rer är det allt­så dessa saker man be­hö­ver tänka på:

• Välj fil(er) som inte över­skri­der cykel­da­torns ka­pa­ci­tet i fråga om antal avi­se­ring­ar (cour­se points) och spår­punk­ter (track points).
• Ladda in banan i cykel­da­torn via sladd di­rekt från da­torn, och inte via Gar­min Con­nect eller im­port via annan platt­form (Stra­va, RWGPS etc).
• Ak­ti­ve­ra “Cour­se Points”, då svänga­vi­se­ring­ar­na är lag­ra­de just som cour­se points.

För de av er som är Garmin-​användare finns ett bonus-​avsnitt: tips för Garmin-​navigatorer som visar hur man stäl­ler in en Gar­min på lämp­ligt sätt för det här lop­pet.

Ett sista var­ning­ens ord — om na­vi­ga­torn kla­gar på att banan inte mat­char dess karta eller den bör­jar fö­re­slå att ändra rut­ten så den mat­char kar­tan kan det gå illa. Man måste se till att na­vi­ga­torns egen au­to­ma­tis­ka rutt­ning, om den har en sådan funk­tion, är de­ak­ti­ve­rad eller åt­minsto­ne inte stör eller änd­rar ban­lägg­ning­en.

Mer om navigering

Här föl­jer några mind­re vik­ti­ga men möj­li­gen in­tres­san­ta av­snitt med av­se­en­de på na­vi­ge­ring med våra TCX-​filer och TCX-​filer i all­män­het.

Höjddata och tidsstämplar

Höjd­da­tat i våra filer har myc­ket hög kva­li­tet, så funk­tio­ner i cykel­da­torn som krä­ver det fun­ge­rar väl. Här Gar­min Climb­Pro som visar klätt­ring­en i Hem­avan upp till Björk, 223 km in på banan.

Våra TCX-​filer in­ne­hål­ler höjd­da­ta av bra kva­li­tet, myc­ket bätt­re än vad Gar­min, Stra­va och andra po­pu­lä­ra platt­for­mar er­bju­der. Detta gör att man kan lita på att höjd­pro­fil­vis­ning­en i cykel­da­torn (om den har en sådan funk­tion), och funk­tio­ner som Gar­mins Climb­Pro fun­ge­rar väl om man vill an­vän­da dem. Detta krä­ver dock att man för över filen på ett sätt så att höjd­da­tat be­va­ras.

TCX-​filer är i sin ori­ginal­form en in­spel­ning av ett trä­nings­pass eller lopp, och där­för har de även in­ba­ka­de tids­stämp­lar. Tids­stämp­lar­na kan an­vän­das av cykel­da­torn för att ex­em­pel­vis gissa hur lång tid det tar att komma fram till nästa avi­se­ring. Gar­mins cykel­da­to­rer har även funk­tio­nen “Vir­tu­al Part­ner” som helt en­kelt är en vir­tu­ell cy­klist att jäm­fö­ra sig med som cyklar en­ligt tiden som finns in­bäd­dad i TCX-​filen.

Våra TCX-​filer är gjor­da för na­vi­ge­ring och är inte en in­spel­ning av en verk­lig cy­kel­tur, utan bygg­da från pre­cist kart­ma­te­ri­al. De in­ba­ka­de tids­stämp­lar­na är gjor­da med en ma­te­ma­tisk mo­dell av en cy­klist som cyklar 21,5 km/h på platt mark, lång­sam­ma­re upp­för och snab­ba­re utför. Det tar den vir­tu­el­le cy­klis­ten 12 – 13 tim­mar att cykla en dags­e­tapp. Har man själv tänkt klara av en etapp på 12 tim­mar och blir från­cyk­lad av den vir­tu­el­le cy­klis­ten då lig­ger man allt­så efter tids­sche­mat.

Problem med moderna navigeringsarbetsflöden

Da­gens na­vi­ga­to­rer / cykel­da­to­rer har många avan­ce­ra­de funk­tio­ner, men kan ty­värr vara lite be­svär­li­ga när det gäl­ler att få dem att bete sig på ett bra sätt på en för­lad­dad lång­ba­na längs små­vä­gar. Att an­vän­da TCX-​filer som vi gör här är för­vis­so gam­mal­dags, men är fort­fa­ran­de det enda som fun­ge­rar på­lit­ligt och för­ut­säg­bart över flera olika na­vi­ga­to­rer, gamla och nya och från olika till­ver­ka­re. Man får leva med att det blir enkla text­med­de­lan­den inför sväng­ar­na istäl­let för gra­fis­ka pilar i kart­bil­den.

När man an­vän­der en ty­pisk cykel­da­tor utan att ha ställt in något spe­ci­ellt och tar in banan på van­ligt vis via Gar­min Con­nect eller någon annan po­pu­lär online-​plattform som Stra­va eller Ride with GPS kom­mer det inte fun­ge­ra sär­skilt bra:

• Alla svänga­vi­se­ring­ar som finns in­bäd­da­de i filen tas bort och er­sätts med au­to­mat­ge­ne­re­ra­de, vil­ket på grus­vä­gar i norra Sve­ri­ge in­ne­bär att den mis­sar vissa sväng­ar, och ger avi­se­ring­ar där det inte är någon sväng, och kan ge för­vir­ran­de avi­se­ring­ar som att man ska göra U-​sväng mitt på vägen där den ring­lar sig fram som grus­vä­gar ibland gör.
• All höjd­da­ta som finns i filen er­sätts med platt­for­mens egen höjd­mo­dell som har så dålig upp­lös­ning i norra Sve­ri­ge att den ofta säger att det är ned­förs­bac­ke där det är upp­förs­bac­ke och tvärtom, så alla funk­tio­ner i cykel­da­torn som har med höjd­pro­fi­len att göra blir oan­vänd­ba­ra.

Man kom­mer för­stås fort­fa­ran­de ta sig runt om man an­vän­der de van­li­ga sät­ten att ta in banan (via Stra­va, Gar­min Con­nect etc), men det kan bli en del ir­ri­ta­tion över cykel­da­torns avi­se­ring­ar eller brist därav ute på banan.

Tips för Garmin-navigatorer

Läs gärna Gar­mins egen in­struk­tion hur man lad­dar in en TCX-​fil via sladd om du inte redan vet hur man gör.

För de som väl­jer att an­vän­da TCX-​filerna på det sätt vi re­kom­men­de­rar föl­jer här pas­san­de in­ställ­ning­ar för en Gar­min Edge 530 (andra mo­del­ler har lik­nan­de in­ställ­ning­ar):

• Viktigt: ladda in filen via sladd så att avi­se­ring­ar­na (och höjd­da­tat) be­hålls.
• Viktigt: slå av automatgenererade sväng-aviseringar ef­tersom de är av låg kva­li­té och står i kon­flikt med vad som är in­bäd­dat i filen, och dess­utom kan på­ver­ka cykel­da­torns ström­för­bruk­ning och sta­bi­li­tet ne­ga­tivt.
  • Menu → Na­vi­ga­tion → Cour­ses → Cour­se Op­tions → Turn Gui­dan­ce [OFF]
• Viktigt: verifiera att “course points”-funktionen är aktiv för banan (efter banan/filen förts över till en­he­ten).
  • Menu → Na­vi­ga­tion → Cour­ses → [SumGvl XL Day1/Day2] → Set­tings → Cour­se Points [ON]
  • Välj gärna “Map” i samma meny för att visa en kart­bild och ve­ri­fi­e­ra att det finns små iko­ner med sväng-​aviseringar här och var i banan, om det gör det har banan mest tro­ligt förts över kor­rekt till en­he­ten. Om de sak­nas har me­to­den för över­fö­ring inte be­hållt ori­ginal­fi­lens “cour­se points”.
• Nor­malt slår man av Climb­Pro i dessa trak­ter för att Gar­mins höjd­mo­dell är all­de­les för dålig för att det ska fun­ge­ra över­hu­vud­ta­get. När man lad­dat över våra filer via sladd är dock höjd­da­tat bra så Climb­Pro kom­mer fun­ge­ra väl. Fort­fa­ran­de är det dock en funk­tion som tar över hela skär­men när man är i en klätt­ring, och åt­minsto­ne på vissa Garmin-​modeller för­se­nas svänga­vi­se­ring­ar om Climb­Pro just star­tat så man kan missa en sväng. Välj själv om du vill ha den på eller av, om osä­ker slå av den.
  • Menu → Set­tings → Ac­ti­vi­ty Pro­fi­les → [Gra­vel] → Climb Pro [ON/OFF].
• Ställ in en dataskärm lämp­lig för att visa TCX-​filers “cour­se points”: Menu → Set­tings → Ac­ti­vi­ty Pro­fi­les → [Gra­vel] → Data Scre­ens → Add New → Data Screen.
  • Na­vi­ga­tion → Cour­se Pt. Distan­ce — samma som “Distan­ce to Next”, dvs visar di­stans kvar till nästa cour­se point, men ut­ö­ver det visas också en liten ikon som visar typ av cour­se point, som en hö­ger­pil för en hö­ger­sväng.
  • Flera andra fält kan vara in­tres­san­ta, som upp­skat­tad tid till nästa punkt, stig­ning till nästa punkt med mera, välj efter smak. Hu­vud­fäl­tet är emel­ler­tid “Cour­se Pt. Distan­ce”.
• Om du bru­kar an­vän­da kartskär­men, välj gärna “Cour­se Pt. Distan­ce” som ett syn­ligt da­ta­fält på den.
• Det kan vara bra att ha en­he­tens bat­te­ri­pro­cent syn­lig i ett da­ta­fält, så man kan se hur myc­ket det är kvar tills man be­hö­ver ladda.
• Det går (ty­värr) inte slå av “Vir­tu­al Part­ner”-​funktionen på 530-​enheten. Den vir­tu­el­le kom­pi­sen kom­mer cykla efter tids­stämp­lar­na som finns i TCX-​filen, och de är satta till att klara en dags­e­tapp på 12 – 13 tim­mar. Ham­nar man efter den be­hö­ver man an­tag­li­gen rappa på lite.
• När cour­se points är ak­ti­va får man au­to­ma­tiskt en extra skärm (utan att man stäl­ler in det) som visar de tre kom­man­de avi­se­ring­ar­na.

An­gå­en­de karta i na­vi­ga­torn bör man ha en som är färsk och ba­se­rar sig på Open­Street­Map. Gar­mins egen Cycle Map är det, så bara man har upp­da­te­rat ny­li­gen har man en bra karta. Vi bi­drar själ­va ak­tivt till Open­Street­Map längs banan, och bru­kar lägga till lite extra de­talj­ri­ke­dom varje år, därav kan det vara bra att ha en karta som är så färsk som möj­ligt.

Hur tuff är tidsgränsen?

Man har från 06:00 på lör­dag till 22:00 på sön­dag att ta sig runt, allt­så 40 tim­mar brut­to. Många vill för­stås få in en över­natt­ning och flera pa­u­ser på den tiden.

Låt oss anta att man över­nat­tar och star­tar 06:00 även dag två, då har man 16 tim­mar på sig innan kloc­kan slår 22:00. De fles­ta vill ha en or­dent­lig lunch­pa­us och andra pa­u­ser när man hål­ler igång så länge, så kanske to­talt tre tim­mar stil­la, då har vi 13 tim­mar att cykla på. Båda dags­e­tap­per­na är gans­ka lika i fråga om antal mil och höjd­me­ter, så låt oss räkna på to­ta­len — på 26 tim­mar aktiv cyk­ling ska man hinna 45 mil. Då måste man cykla 17,4 km/h i snitt när man väl cyklar.

Gar­dik­fors­dam­men, 153 km in på banan.

För en välträ­nad mo­tio­när låter inte 17,4 km/h sär­skilt högt, och det är det inte hel­ler, inte ens på grus. Banan är emel­ler­tid inte utan bac­kar, och man för­lo­rar mer tid i upp­för än man får igen utför. För att i viss mån kom­pen­se­ra tar de fles­ta i lite mer i upp­förs­bac­kar, så låt oss säga att man tar i 35% mer (ef­fekt) i upp till 20 mi­nu­ter i sträck när det lutar mot. Ap­pli­ce­rar vi den mo­del­len på hela banan med alla bac­kar kom­mer vi fram till att man be­hö­ver hålla minst 21,5 km/h på platt vind­stil­la grus­väg, då kom­mer snit­tet över hela banan landa på just 17,4 km/h. För att man ska hålla hela vägen och kunna ligga på lite extra i upp­förs­bac­kar­na som mo­del­len räk­nar med så ska de där 21,5 km/h vara i en be­kväm hur-​länge-som-helst-fart.

Vill man ha mer tid på sig att cykla går det lösa genom att göra en kor­ta­re över­natt­ning, eller ingen över­natt­ning alls och istäl­let bara ta kor­ta­re vilor här och var hela vägen runt.

Några sam­man­fat­ta­de tidsex­em­pel be­räk­na­de en­ligt ovan be­skri­ven mo­dell:

• Cyk­ling 06:00 – 14:00 med en halv­tim­mes paus → 7½ tim­mar aktiv cyk­ling per dag → 30,2 km/h i snitt → 32,7 km/h på platt mark.
• Cyk­ling 06:00 – 16:00 med en tim­mes paus → 9 tim­mar aktiv cyk­ling per dag → 25,2 km/h i snitt → 28,3 km/h på platt mark.
• Cyk­ling 06:00 – 18:00 med en tim­mes paus → 11 tim­mar aktiv cyk­ling per dag → 20,6 km/h i snitt → 24,4 km/h på platt mark.
• Cyk­ling 06:00 – 20:00 med en tim­mes paus → 13 tim­mar aktiv cyk­ling per dag → 17,4 km/h i snitt → 21,5 km/h på platt mark.
• Cyk­ling 06:00 – 22:00 med en tim­mes paus → 15 tim­mar aktiv cyk­ling per dag → 15,1 km/h i snitt → 19,4 km/h på platt mark.
• Cyk­ling i ett sträck med to­talt 8 tim­mar paus → 32 tim­mar aktiv cyk­ling → 14,2 km/h i snitt → 18,5 km/h på platt mark.

Så sam­man­ta­get kan man säga att från ett mo­tio­närs­per­spek­tiv är tids­grän­sen gans­ka tuff. Det är två an­led­ning­ar till det, dels vill vi som ar­ran­gö­rer att lop­pet ska ha en spor­tig prä­gel, och dels vill vi hinna med ge­nom­fö­ran­det på en helg.

Nack­de­len är att det kanske blir lite ute­stäng­an­de för lång­sam­ma­re cy­klis­ter eller de som vill ta det lugnt. I nor­malt cy­kel­se­mester­tem­po med med­havd cam­pingut­rust­ning skul­le nog denna bana ta fem dagar sna­ra­re än två att ta sig runt. Det finns dock inget som hind­rar en från att strun­ta i tids­grän­sen, och kla­rar man den inte men ge­nom­för lop­pet ändå får man tiden pub­li­ce­rad, men det räk­nas inte som av­kla­rat lopp.

Tänk på att även om me­del­far­ten i dessa be­räk­ning­ar kan se enkel ut i re­la­tion till ens fy­ra­tim­mars trä­nings­pass, så är en be­ty­dan­de ut­ma­ning i denna typ av lopp att hålla igång krop­pen under lång tid och lyc­kas fylla på med nä­ring kon­ti­nu­er­ligt. Det som känns som en enkel fart de förs­ta fyra tim­mar­na kan vara svår att hålla åtta tim­mar in, sär­skilt om man får pro­blem med nä­ringsin­ta­get.

Tips om utrustning och packning

Om man inte har kört den här typen av lopp ti­di­ga­re kan det vara en ut­ma­ning att packa cy­keln med allt man be­hö­ver. Det här av­snit­tet är tänkt att ge lite tips och in­spi­ra­tion till hur ut­rust­ning­en och pack­ning­en kan se ut.

Ex­em­pel på cykel ut­rus­tad för Stor­uman Gra­vel XL. Sa­del­väs­ka, lång topp­rörs­väs­ka, halv ram­väs­ka, 750 + 500 ml vat­ten­flas­kor i flask­ställ med si­doplock. Re­flex­er via re­flextejp på ramen, bak­ly­se mon­te­rat på sa­del­sta­get. Cykel­da­tor/na­vi­ga­tor i “out­front”-​fäste (bil­den tagen vid Krok­sjön 127 km in på banan).

Svensk lag krä­ver re­flex­er och lysen en­dast om man an­vän­der cy­keln i mör­ker, så ra­cing­cyklar sak­nar ofta det. Inom ult­ra­di­stanscyk­ling­en är dock re­flex­er och lysen stan­dard­ut­rust­ning, för även om man inte tänkt cykla genom nat­ten kan man råka ut för för­se­ning­ar och hamna i mör­ker ändå. Är man en cy­kel­nörd och tyc­ker bil­li­ga plastre­flex­er är fula och tunga kan man an­vän­da re­flextejp.

Då det gäl­ler cy­kel­väs­kor för att få med lite mer pack­ning finns det nu­me­ra en upp­sjö att välja av, tack vare bikepacking-​kulturens fram­växt.

Näs­tan alla väl­jer någon typ av stor sa­del­väs­ka, som är bra för att packa skrym­man­de saker som klä­der, och stor­le­ken kan an­pas­sas efter in­ne­hål­let genom att ut­skju­tan­de del kan rul­las ihop som en dry­bag. Den skym­mer ofta bak­ly­set så man kan be­hö­va mon­te­ra lyset på väs­kan eller ett sa­del­stag istäl­let.

Grus­vä­gar är för­änd­li­ga genom väder och var de är i un­der­hållscy­keln. Här ett ex­em­pel på en bit väg 21 km in på banan som vid tiden för bil­den just fått nytt slit­la­ger i form av gröv­re grus. Nor­malt är detta det grövs­ta grus man kan stöta på längs banan.

För att komma åt saker medan man cyklar, i regel kol­hyd­rat­hal­ti­ga snacks, väl­jer de fles­ta också någon form av väska ovan­på topp­rö­ret. För att få extra packut­rym­me kan man lägga till en ram­väs­ka under topp­rö­ret också. Dessa är bra för snabb cyk­ling då de inte läg­ger till nämn­värt luft­mot­stånd, men då de är smala kan man inte packa vadsom­helst i dem.

Man kan om man vill komma med full cam­pingut­rust­ning med tält och sov­säck på cy­keln och slå läger ute på bästa bikepacking-​manér, men lop­pets upp­lägg med dess re­la­tivt korta tids­gräns gör att det blir en gans­ka stres­sig cy­kel­cam­ping­tur. Där­för tror vi att de fles­ta del­ta­gar­na inte kom­mer ha ut­rust­ning för över­natt­ning med sig.

Har man inte kört den här typen av lopp förut kan man för­vå­nas över mäng­den kol­hyd­ra­ter som man be­hö­ver frak­ta på cy­keln. Tänk också på att mäng­den klä­der som be­hövs kan va­ri­e­ra kraf­tigt och änd­ras med kort var­sel be­ro­en­de på vä­der­le­ken. Pla­ne­ra pack­ning­en och test­pac­ka i god tid så du verk­li­gen vet att du har det ut­rym­me du be­hö­ver.

En ty­pisk pack­ning för lop­pet väger 3 – 4 kg, så de fles­ta kom­mer be­hö­va mer än bara en sa­del­väs­ka. Cy­keln i bil­den ovan har en sa­del­väs­ka, en lång topp­rörs­väs­ka och en halv ram­väs­ka. Den är pac­kad med en ex­em­pel­pack­ning för lop­pet och il­lu­stre­rar väl hur en mo­tio­närs cykel kan se ut på start­lin­jen.

Andra po­pu­lä­ra väs­kor i lop­pet är väts­ke­ryggsäc­kar (som också kan ha visst packut­rym­me) och väs­kor mon­te­ra­de på sty­ret.

Näringsintag

Bakom Sil­ver­ber­get, 109 km in på banan. Denna 3 km långa del av banan är bakom väg­bom­mar och kan så­le­des inte nås med bil.

Ett ult­ra­di­stanslopp kan ibland skämt­samt kal­las för en ätar­täv­ling med lite cyk­ling där­e­mel­lan. Det an­spe­lar på att när krop­pen job­bar under så lång tid blir en cen­tral del i pre­sta­tio­nen hur väl man lyc­kas med att fylla på med ny ener­gi under lop­pets gång.

Är man van att delta i den här typen av lopp har man redan en ut­veck­lad nä­rings­stra­te­gi (som kan vara högst per­son­lig), och kan hoppa över det här av­snit­tet. Tex­ten rik­tar sig främst till den som inte kört så här långa lopp ti­di­ga­re, då den cen­tra­la rol­len nä­ringsin­ta­get har kan komma som en över­rask­ning.

För att vara ult­ra­di­stans är Stor­uman Gra­vel XL ett kort lopp, så man ställs inte inför en lika tuff ut­ma­ning då det gäl­ler nä­ring­en som ett lopp som går över många dagar. Å andra sidan krä­ver den be­grän­sa­de max­ti­den att man hål­ler igång en stor del av dagen, vil­ket gör att nä­ringsin­ta­get ändå blir en ut­ma­ning. Dess­utom är möj­lig­he­ten att an­vän­da sig av bu­ti­ker och re­stau­rang­er be­grän­sad, men det finns en livs­me­dels­bu­tik i Hem­avan som (nor­malt) är öppen 9 – 21, och några en­sta­ka re­stau­rang­er som nor­malt stäng­er kl 19.

Om man tän­ker fylla på i livs­me­dels­bu­ti­ken kan man för­stås inte vara allt för krä­sen i fråga om att spe­ci­fi­ka pro­duk­ter eller för­pack­ning­ar ska fin­nas. Man måste kunna an­pas­sa sig till det utbud bu­ti­ken har. Dess­utom måste man tänka ige­nom fal­let att man inte hin­ner fram i tid, om man har otur med cy­kel­ha­ve­ri­er till ex­em­pel. Tänk också på att mål­gång­en till­ba­ka i Stor­uman kan ske ut­an­för de lo­ka­la nä­rings­verk­sam­he­ter­nas öp­pet­ti­der, så se till att för­be­re­da med till­gång till mat för åter­hämt­ning di­rekt efter.

Hur många ka­lo­ri­er för­bru­kar man under lop­pet? För en mo­tio­när kom­mer an­sträng­ning­en bestå av un­ge­fär 2 × 12 tim­mar cyk­ling i gans­ka lugnt tempo med upp till 12 tim­mar vila mel­lan etap­per­na. En per­son som väger 75 kg gör då av med ca 600 kcal per timme cyk­ling (och ca 75 kcal/h i vila). Det blir allt­så 600 × 12 = 7200 kcal cyk­ling per dags­e­tapp. Det är omöj­ligt för krop­pen att ta upp mot­sva­ran­de mängd nä­ring under tiden man cyklar, så man lig­ger på ett lägre intag och res­ten av ener­gin får komma från krop­pens re­ser­ver.

På väg ut från byn Jok­k­sjau­re 264 km in på banan. Fjäl­let Joks­gaej­sie tor­nar upp i bak­grun­den och döl­jer det högre Ryfjäl­let bakom.

En ge­ne­rell re­kom­men­da­tion är att för­sö­ka få i sig 30 – 60 gram (120 – 240 kcal) kol­hyd­ra­ter per timme under cyk­ling­en, om man har en järn­mage ännu mer. Mer än 60 gram krä­ver tek­nis­ka kost­till­skott som gels och sport­dryck med två olika kol­hyd­rat­for­mer för att max­i­me­ra upp­ta­get. Så länge krop­pen kan ta upp kol­hyd­ra­ter­na är mer bätt­re, man kla­rar högre in­ten­si­tet läng­re och åter­häm­tar sig snab­ba­re ef­teråt. Tren­den har så­le­des gått mot allt stör­re kol­hyd­ratin­tag och idag kan eli­ten äta 90 – 120 gram, men de job­bar med myc­ket hög ef­fekt och in­ten­si­tet. Om man som mo­tio­när för­sö­ker sig på den nivån kom­mer tro­li­gen en stor del av kol­hyd­ra­ter­na stan­na kvar i magen och tar­mar istäl­let för att tas upp av krop­pen, och or­sa­ka mag­pro­blem en bit in i lop­pet. Som ny­bör­ja­re och mo­tio­när är det mer re­a­lis­tiskt att hålla sig till 30 – 60 gram. Ef­tersom man lig­ger på en lägre in­ten­si­tet och för­bruk­ning än eli­ten blir un­der­skot­tet inte nöd­vän­digt­vis stör­re.

Med lägre in­ten­si­tet ute på banan ökar mar­gi­na­ler­na. Dels går det bätt­re att fort­sät­ta jobba trots ett un­der­skott, allt­så an­vän­da krop­pens fett­re­ser­ver, och dels är det mind­re risk att magen krång­lar när man fyl­ler på. Den som tän­ker köra hela banan i ett svep nära top­pen av sin för­må­ga kom­mer be­hö­va ha god kän­ne­dom om vil­ken nä­rings­stra­te­gi som är bäst för just sin kropp. Den som delar upp lop­pet på två dagar och tar det lite lug­na­re be­hö­ver inte vara fullt lika be­kym­rad om att op­ti­me­ra sitt nä­ringsin­tag och det fun­ge­rar bätt­re att blan­da in lång­sam­ma­re ener­gislag som fett och pro­te­in, så man kan va­ri­e­ra kos­ten mer och äta stör­re andel van­lig mat.

Vill man ha ett spor­tigt nä­rings­upp­lägg får man lägga mer fokus på att hålla en allti­ge­nom sta­dig till­för­sel av kol­hyd­ra­ter. Bland mo­tio­nä­rer är det van­ligt att den re­kom­men­de­ra­de bas­ni­vån om 30 – 60 gram även den är mar­kant högre än man är van vid. Det går klara lop­pet även med ett lågt intag, men är man ute efter en snabb tid kom­mer många tjäna på att äta mer än man bru­kar.

På top­pen av en dryg backe i kur­van mot Stor­skog, 286 km in på banan.

Gels är kanske det mest prak­tis­ka kol­hyd­rat­till­skot­tet och enklast att do­se­ra. Pga väts­ke­in­ne­hål­let kan de dock ta gans­ka stor plats i pack­ning­en. Sport­dryck (i pul­ver­form) är mest ef­fek­tivt i fråga om ut­rym­me och vikt, men då det är kopp­lat till väts­ka kan det vara lite kne­pi­ga­re att han­te­ra. Vissa kla­rar att gå på bara gels och/eller sport­dryck en hel dag, men långt ifrån alla. Man kan få pro­blem med ap­ti­ten om man inte blan­dar upp med annat. Gels och sport­dryc­ker är också dyra för vad de är (mal­todextrin + fruk­tos + salt + smakäm­nen), så är man en stor­för­bru­ka­re kan det vara värt att göra egna. Det finns re­cept att hitta på nätet för den in­tres­se­ra­de.

Oav­sett vil­ken stra­te­gi man väl­jer är det vik­tigt att testa sitt nä­rings­upp­lägg på trä­ning så man vet hur krop­pen re­a­ge­rar. Det är kanske inte prak­tiskt att ge­nom­fö­ra 12-​timmarspass under trä­ning­en, men något en­sta­ka 6 – 8-​timmarspass bör ge en gans­ka bra käns­la för om upp­läg­get kom­mer fun­ge­ra.

Låt oss kon­kre­ti­se­ra med ett ex­em­pel på ett re­la­tivt spor­tigt nä­rings­upp­lägg för en mo­tio­när, som sik­tar på att klara dags­e­tap­per­na på ca 12 tim­mar var­de­ra. Inget mat­pa­ket pla­ce­ras ut i för­väg, men man pla­ne­rar att fylla på i mat­bu­ti­ken i Hem­avan och sova över på ho­tell. Går det bra kanske man hin­ner äta mid­dag på en re­stau­rang, men an­nars lagar man mat man köpt i bu­ti­ken i ho­tel­lets själv­hus­hållskök.

All tek­nisk kost för hela var­vet tas på cy­keln (gels, sport­dryck etc) då de inte för­vän­tas gå att köpa i livs­me­dels­bu­ti­ken i Hem­avan, och med­havd kost för andra dags­e­tap­pen dub­ble­rar som nöd­kost om man mot för­mo­dan inte hin­ner fram innan bu­ti­ken stäng­er.

• En sport­dryck i por­tionspå­sar väljs. 50 gram påse blan­das med 500 ml vat­ten och ger 44 gram / 175 kcal kol­hyd­ra­ter. En flas­ka på cy­keln de­di­ke­ras till sport­dryck, och 250 ml dricks i tim­men. Förs­ta påsen blan­dad vid start → 12 påsar varav 11 i pack­ning­en.
• Snacks för att äta varje hel timme, ca 120 kcal och 45 gram i ge­nom­snitt, mesta­dels kol­hyd­ra­ter. 24 st, hälf­ten gels, men upp­blan­dat med annat som godis, bars, kläm­mi­sar, tor­kad frukt och (lite) nöt­ter. I pack­ning­en: gels för båda da­gar­na och van­li­ga snack­sen för dag ett, för dag två görs på­fyll­ning i livs­me­dels­bu­ti­ken i Hem­avan. 3/4 av snack­sen tas allt­så med från start.
• Mid­dag och åter­hämt­ning i Hem­avan: mid­dag och snacks köpes på plats (stor­leks­ord­ning­en 600 kcal mid­dag, 400 kcal snacks), men man har i pack­ning­en två pro­te­in­bars 80 gram / 200 kcal, sport­dryck 2 påsar / 350 kcal. Mid­da­gen görs inte allt för stor, och där­ef­ter spri­der man ut in­ta­get av övrig åter­hämt­nings­kost över några tim­mar.
• Fru­kost i Hem­avan: köpt på plats, cirka 600 kcal. Tro­li­gen köpt i livs­me­dels­bu­ti­ken dagen innan så man kan komma iväg ti­digt på mor­go­nen.
• Väts­keer­sätt­ning (elekt­ro­lyt­dryck), 6 st à 10 gram, 0 kcal. Vid behov.
• Vikt i pack­ning­en vid start: 13 påsar sport­dryck à 50 gram + 12 st tek­nisk gel/kläm­mis à 45 gram + 6 vanlig-​mat-snacks à 45 gram + 2 st pro­te­in­bars à 40 gram + elekt­ro­lyt­dryck 6 st à 10 gram = 1600 gram. Om man i för­väg pla­ce­rar ut allt behov för dags­e­tapp 2 i ett mat­pa­ket i Hem­avan skul­le pack­ning­en bli 780 gram lät­ta­re.

Sport­dryc­ken + snack­sen ger cirka 50 gram kol­hyd­ra­ter per timme. Tan­ken med sport­dryc­kni­vån på “bara” 250 ml i tim­men är att den är till­räck­ligt låg så att även om man har ett lågt väts­ke­be­hov så kom­mer en be­ty­dan­de andel av det man dric­ker vara van­ligt vat­ten, vil­ket dels gör det enkla­re att do­se­ra och hjäl­per ap­ti­ten genom att man kan dric­ka van­ligt vat­ten också. Att äta snacks en­dast en gång i tim­men är kanske mer säl­lan än ide­alt, men det för­enklar och kan ba­lan­se­ras med sportdryck-​intaget.

Ob­ser­ve­ra att detta upp­lägg inte är en all­män re­kom­men­da­tion, utan en­dast ett ex­em­pel för att il­lu­stre­ra hur det kan se ut. Nä­rings­upp­lägg är per­son­li­ga och va­ri­e­rar myc­ket, det går inte ge en re­kom­men­da­tion som pas­sar alla. Är man ny­bör­ja­re är det tro­ligt att man vill ha stör­re andel van­lig mat än ex­emp­let visar.

Exempelpackning

Ex­em­pel­pack­ning för ett spor­tigt upp­lägg med över­natt­ning på ho­tell och på­fyll­ning i mat­bu­tik halv­vägs i Hem­avan.

Bil­den visar ett ex­em­pel på hur en pack­ning kan se ut, som på ett un­ge­fär an­vän­der nä­rings­upp­läggsex­emp­let som be­skrivs under nä­ringsin­tag. Pack­ning­en in­ne­hål­ler föl­jan­de, upp­de­lat en­ligt de num­re­ra­de ru­tor­na i bil­den:

1. All ener­gi som krävs för hela förs­ta dags­e­tap­pen. 927 gram.
2. De tek­nis­ka kost­till­skot­ten för andra dags­e­tap­pen. Kom­plet­te­ras en­ligt plan med van­li­ga livs­me­del i mat­bu­ti­ken i Hem­avan (samma typ och mängd som redan pac­kats för dags­e­tapp ett). 614 gram.
3. Tek­nis­ka till­skott för åter­hämt­ning efter förs­ta dags­e­tap­pen, som kom­ple­ment till den van­li­ga maten som köps i butik eller re­stau­rang i Hem­avan. 191 gram.
4. Klä­der om det blir lite ky­li­ga­re (långär­mad cy­kel­trö­ja/vind­jac­ka, lösa ben), lätt­vikts­hand­duk (för att torka svett, glas­ö­gon, och blöt cykel efter tvätt innan man tar in den på rum­met i bo­en­det), första-​hjälpen-kit, och lite to­a­lett­pap­per (om man får mag­pro­blem i fält). 479 gram.
5. Bat­te­ri­bank (5000 mAh, re­serv­ström till te­le­fon, cykel­da­tor och even­tu­ellt lysen), med sladd och ad­ap­ter (van­ligt att man be­hö­ver två olika kon­tak­ter), bat­te­ri­lad­da­re (för att ladda på bo­en­det i Hem­avan), tand­bors­te med tand­kräm­spil­ler, och ett extra bak­ly­se (om bat­te­ri­et tar slut har man då en lampa redo). 201 gram.
6. Re­pa­ra­tions­ut­rust­ning: mini­pump, plugg­verk­tyg med extra plug­gar (för slang­löst, plugg­verk­ty­get hålls di­rekt till­gäng­ligt för snabb fix innan all luft går ur däc­ket), ven­til­kär­na­verk­tyg, mul­ti­verk­tyg med ked­je­bry­ta­re, ked­je­länk och två däck­järn, två cy­kel­slang­ar (om slang­löst fa­le­rar), tire boot (för att tejpa ihop skär­ska­dat däck) och lag­nings­lap­par för slang. En ni­tril­hands­ke för att slip­pa olja ner han­den. 491 gram.

Mo­bil­te­le­fon och ut­de­lad spår­sän­da­re till­kom­mer. Ut­ö­ver detta kan man vilja ha några påsar att packa i inuti väs­kor­na för att hålla isär sa­ker­na och inte tappa bort små­de­lar. Och kon­tant­kor­tet, id-​kortet och even­tu­ellt nyck­lar är för­stås bra ha med. På cy­keln finns cykel­da­tor och fram- och bak­ly­se mon­te­rat, samt vat­ten­flas­kor.

Total­vikt: 2903 gram. Till det till­kom­mer tomma vik­ten på väs­kor­na vil­ket för­stås va­ri­e­rar be­ron­de på typ men kan vän­tas landa på cirka 700 gram, så med väs­kor 3,6 kg extra på cy­keln.

Längs gamla Holm­träsk­vä­gen, 140 km in på banan.

Re­pa­ra­tions­ut­rust­ning­en hand­lar myc­ket om att laga punk­te­ring­ar. I förs­ta hand plug­ga de slang­lö­sa däc­ken, och i andra hand sätta i en slang. Vill man ge slang­löst mer mar­gi­nal kan man kom­plet­te­ra med en flas­ka extra tät­nings­väts­ka. Tänk på att vissa kom­bi­na­tio­ner av slang­lö­sa däck och fäl­gar kan vara be­svär­li­ga i fråga om att få av och på däc­ket, öva på det om osä­ker. Pump med kol­sy­re­pa­tron kan vara bra för snabb pump­ning, men man bör ha möj­lig­het att pumpa ma­nu­ellt också. En rejäl skär­ska­da på däc­ket är osan­no­likt med un­der­la­gen banan har, men en tire boot väger lite. Li­kaså osan­no­likt att man skul­le be­hö­va re­pa­re­ra en slang, men lag­nings­lap­par väger näs­tan inget.

Vissa väl­jer TPU-​slang istäl­let för butyl som re­serv då de väger mind­re och tar mind­re plats. Tänk på att TPU-​slangar är mind­re för­lå­tan­de vid in­stal­la­tion, så man bör bara an­vän­da dessa om man är van.

Vi har inga re­ser­vek­rar i ex­emp­let. Eker­brott kan hända, mer san­no­likt än ett ked­jebrott, men vi utgår här ifrån att man har hjul som går att fort­sät­ta cykla på med en eker borta. Då är det bra att ha en eker­nyc­kel på mul­ti­verk­ty­get ifall ett hjul be­hö­ver rätas upp hjälp­ligt.

Här har vi ut­gått från att ked­jes­mor­ning­en hål­ler 45 mil. Om det kan bli blött väder under lop­pet eller man an­vän­der en pro­dukt som inte hål­ler länge ens i torra för­hål­lan­den kan man vilja ha med en liten flas­ka med extra smor­ning.

Klä­der­na är det mi­ni­ma­la för dagar där väd­ret för hela dyg­net vän­tas bli bra, då sena kväl­lar och ti­di­ga mor­nar ändå kan vara lite ky­li­ga. Vi är inte helt nöjda med ex­emp­let och kom­mer lägga till mer klä­der om vi får tid att upp­da­te­ra, då ett gans­ka van­ligt pro­blem är att ha för lite klä­der med sig, sär­skilt om man för­sö­ker ge­nom­fö­ra lop­pet i ett sträck.

Vissa av de van­li­ga livsmedels-​snacksen är så ener­gi­tä­ta att de delas upp i två, så de fem snack­sen i ex­emp­let räc­ker till åtta por­tio­ner. Byter man ut mer av de tek­nis­ka kost­till­skot­ten till så­dant man kan köpa i van­lig mat­bu­tik så kan pack­ning­en göras mind­re, ef­tersom man då kan köpa mer av livs­med­len i Hem­avan. Pla­ce­rar man ut ett paket i Hem­avan i för­väg, vil­ket reg­ler­na tillå­ter (en­dast) för över­nat­ta­re, kan man ta in­ne­hål­let från ru­tor­na 2 och 3, samt lite ur ruta 5. Sett till eki­pa­gets total­vikt gör man emel­ler­tid ingen stor vikt­be­spa­ring så för de fles­ta är det nog inte värt be­svä­ret.

Vattentillgång

På­fyll­nad av vat­ten­flas­kor bred­vid vägen tro­li­gen vid namn­lös lite mind­re bäck ne­dan­för Sle­a­ber­get ca 24 mil in på banan. Det finns gott om bäc­kar att fylla på i. De stör­re som rin­ner under broar är enklast att se i för­väg, men ofta lite kne­pi­ga att gå ned till. Halv­små bäc­kar som rin­ner genom stör­re väg­trum­mor bru­kar vara de smi­di­gas­te att an­vän­da.

Hur myc­ket vat­ten man dric­ker beror för­stås i stor del på hur myc­ket man svet­tas. En sval dag kan så lite som tre de­ci­li­ter per timme räcka för vissa, och en varm dag kan några be­hö­va mer än en liter tim­men (då bör man också för­stär­ka med elektrolyt-​tillskott). För den här banan räc­ker nor­malt en liter vat­ten på cy­keln. Är det varmt väder eller man hör till de som svet­tas lite mer kan man vilja ha 1,5 liter eller mer.

Med en liter vat­ten på cy­keln och en halv­li­ter åt­gång i tim­men be­hö­ver man fylla på varan­nan timme, eller un­ge­fär var fjär­de mil. Stu­de­rar man kar­tan fin­ner man gott om små vat­ten­drag som pas­se­rar under vägen. De mins­ta går i väg­trum­mor och ibland är de så små att de inte rin­ner, men mer ofta är pro­ble­met att man inte ser dem från vägen.

För att göra det en­kelt och på­lit­ligt, låt oss bara räkna de up­pen­ba­ra vat­ten­dra­gen — bäc­kar stora nog att vägen har en bro med räc­ken eller åt­minsto­ne up­pen­bart syn­li­ga från cy­keln, och sjöar på stäl­len där stran­den är pre­cis in­till vägen och det är en­kelt att gå ned till den. Längs stör­re delen av banan är det mind­re än två mil mel­lan så­da­na stäl­len. Det finns emel­ler­tid några av­snitt där vatt­net är lite mer svåråt­kom­ligt:

• 90 – 134 km (44 km) från Harr­vik­bäc­ken till Holm­träsk­bäc­ken. Man kan komma åt Skansnäs­sjön vid Sjö­berg runt 115 km genom att cykla ned till en båt­plats.
• 157 – 194 km (37 km) från Sten­sjöån till Stor-​Björkvattnets strand. En­dast mind­re bäc­kar, svåra att se från vägen.
• 299 – 328 km (29 km) från Gir­je­sån vid Nedre Bok­sjöns ut­lopp till Spar­man­se­lets strand. Man cyklar nära vat­ten på många stäl­len men det är be­svär­ligt ta sig fram till vat­ten­bry­net.
• 366 – 403 km (37 km) från Nipen till Harr­bäc­ken. Ingen up­pen­bar stör­re bäck att fylla på i, men man pas­se­rar nära Volvo­sjön vid 378 km.

Det kan allt­så vara bra att toppa upp flas­kor­na även om man har myc­ket vat­ten kvar när man kom­mer till vat­ten­dra­get inför någon av dessa sträc­kor, men det är inte ab­so­lut nöd­vän­digt, det löser sig ändå. För att komma ned till vatt­net be­hö­ver man ofta gå ned för en brant slänt och/eller gå på sten­block, så välj gärna cy­kelskor med bra grepp.

Inne i Hem­avan kan man stan­na vid Hem­avans Fjäll­cen­ter och fylla på vid vat­ten­sta­tio­nen, se se kar­tan över Hem­avans Fjäll­cen­ter & Cam­ping.

Om loppet

För oss ar­ran­gö­rer är Stor­uman Gra­vel XL ett extra lopp ut­ö­ver vårt hu­vud­lopp som är det van­li­ga mo­tions­lop­pet Stor­uman Gra­vel med ban­läng­der 30 – 116 km. Ar­ran­görs­för­e­ning­en är ide­ell och dess syfte är att verka för motions-​ och fri­lufts­liv i Stor­uman med om­nejd. Det kor­ta­re mo­tions­lop­pet är mer till­gäng­ligt för ny­bör­ja­re och lig­ger där­med mer i linje med för­e­ning­ens syfte. XL-​loppet an­ord­nar vi för att det i för­e­ning­en finns en eldsjäl med in­tres­se för att ar­ran­ge­ra just detta lopp.

Vi strä­var för­stås efter att XL ska vara ett bra ar­range­mang, men en grund­för­ut­sätt­ning för att vi ska kunna ar­ran­ge­ra det ut­ö­ver vårt mer vik­ti­ga lopp är att det inte kos­tar för myc­ket tid och ork. Det in­ne­bär att upp­läg­get är gjort för att kräva mi­ni­malt av funk­tio­nä­rer, och kom­mer fort­satt vara så. Där­för måste vi säga nej till vissa i öv­rigt bra idéer, till ex­em­pel logistik-​service för över­nat­ta­re och taxi-​service vid bru­tet lopp.

Här några van­li­ga frå­gor och svar om ar­range­mang­et och dess upp­lägg:

Var­för är Stor­uman Gra­vel XL inte ett Brevet-​lopp (BRM)?

Ett Brevet-​lopp är tra­di­to­nellt ett lands­vägs­lopp av mo­tion­styp med ett fåtal ofta be­man­na­de check­points. Reg­ler­na är så­le­des inte an­pas­sa­de för sling­ran­de för­hål­lan­de­vis tek­nis­ka grus­vägs­ba­nor med ett stort antal tätt pla­ce­ra­de vir­tu­el­la kon­troll­punk­ter. Det är kanske ändå möj­ligt att knöka in vår typ av lopp i de reg­ler­na, men vi kän­ner inte att vår roll är att vara pi­on­jä­rer i att bred­da Bre­vet mot grus­vägs­lopp.

Det ska också näm­nas att Brevet-​reglerna inte tillå­ter med­hjäl­pa­re på stand­by och andra un­dan­tag som vi har i våra reg­ler, så det är inte sä­kert vi hade tyckt det vore en bra idé ändå. Genom att ha egna reg­ler har vi kun­nat skräd­dar­sy lop­pet för de för­hål­lan­den som råder just här.

Var­för är Stor­uman Gra­vel XL inte sank­tio­ne­rat av svens­ka cy­kel­för­bun­det (SCF)?

Cy­kel­för­bun­det sank­tio­ne­rar inte ult­ra­di­stanslopp, för det är inte en di­sci­plin de hål­ler på med. De läm­nar den gen­ren till Bre­vet och andra. För täv­ling sät­ter för­bun­det en max­i­mal ban­längd till 200 km för grus­vägs­lopp. Det finns emel­ler­tid så vitt vi vet ingen hård gräns för hur långa mo­tions­lopp på grus får vara, så kanske det ändå skul­le gå att sank­tio­ne­ra XL som ett grus­mo­tions­lopp. Vi har inte djuplo­dat i frå­gan. På grund av den långa läng­den finns det emel­ler­tid ingen för­vän­tan att man gör det, och i dags­lä­get pas­sar det oss ar­ran­gö­rer bätt­re att inte göra det, och vi löser en se­pa­rat olycks­falls­för­säk­ring för del­ta­gar­na så de går inte miste om det.

(Vårt van­li­ga mo­tions­lopp Stor­uman Gra­vel 30 – 116 är för­stås sank­tio­ne­rat av cy­kel­för­bun­det.)

Slu­tet på all­män­na vägen vid Bratt­by, 50 km in på banan.

Var­för är inte Stor­uman Gra­vel XL en täv­ling?

Den glo­ba­la sce­nen för ult­ra­di­stanscyk­ling är bro­kig, och många ar­ran­gö­rer kör egna for­mat med egna (of­tast enkla) reg­ler, och kal­lar det ändå täv­ling. Så var­för gör inte vi det? Det korta sva­ret är att i svens­ka för­hål­lan­den måste lop­pet ha ett mo­tions­for­mat för att det ska gå att för­säk­ra till en rim­lig kost­nad.

Ef­tersom vårt lopp är kort för att vara ult­ra­di­stans och där­för i viss grad lik­nar ett van­ligt cy­kel­lopp tror vi också att det kan upp­stå en för­vän­tan på de­tal­je­rat re­gel­verk, fingra­nu­lär klass­in­del­ning och kom­mis­sa­ri­er på banan om vi skul­le sätta täv­lings­stäm­pel på ar­range­mang­et, och det är inget vi vill strä­va efter.

Var­för har ändå Stor­uman Gra­vel XL så många täv­lings­lik­nan­de ele­ment?

Lop­pet föl­jer den långa tra­di­tio­nen av mo­tions­lopp på cykel i Sve­ri­ge och har de täv­lings­lik­nan­de ele­ment som ingår i den. Det vill säga tid­tag­ning och en enkel klass­in­del­ning i män och kvin­nor. Det är för att ge del­ta­gar­na lite av den kitt­lan­de spän­ning som finns på täv­ling, men sam­ti­digt hålla det en­kelt och lätt­samt och und­vi­ka ele­ment som kan få del­ta­ga­re att hän­syns­löst kämpa om po­si­tio­ner och ta ris­ker i tra­fi­ken.

Var­för är det ge­men­sam start dag 1, men inte dag 2?

Ge­men­sam start höjer lopp­käns­lan och ökar chan­sen att man hit­tar någon jäm­stark att cykla med, där­för har vi det förs­ta dagen. Att vi har fri start andra dagen är mest av prak­tis­ka skäl, vi be­hö­ver då inte ha en funk­tio­när på plats i Hem­avan och det blir mind­re att hålla reda på i fråga om del­ta­ga­re som väl­jer att köra i ett sträck och de som kör i två etap­per. Har du hit­tat någon att cykla med förs­ta dagen så gör gärna upp om när ni star­tar andra dagen så kan ni föl­jas åt även då.

Var­för höjer ni inte an­mäl­nings­av­gif­ten så ni kan lägga till mer ser­vice?

Lop­pet har genom be­grän­sad ser­vice­ni­vå re­la­tivt låga om­kost­na­der, och det av­speglas i an­mäl­nings­av­gif­ten. Vi får ibland för­sla­get att kraf­tigt höja av­gif­ten och där­med kunna höja ser­vice­ni­vån, men det är ty­värr struk­tu­rellt omöj­ligt att göra utan att sam­ti­digt öka ar­bets­be­last­ning­en, och det kan vi inte göra i dags­lä­get som ar­ran­görs­för­e­ning­en ser ut.

Var­för är max antal del­ta­ga­re så lågt?

Förs­ta året 2024 hade vi bara max 25 del­ta­ga­re för att på ett an­svars­fullt sätt kunna köra inom ramen för al­le­mans­rät­ten, dvs inte ha något Läns­sty­rel­se­till­stånd (vi hade emel­ler­tid redan då med­gi­van­den från samt­li­ga be­rör­da en­skil­da väg­hål­la­re och mar­kä­ga­re, som är fler än 20 st). Nu­me­ra söker vi till­stånd från Läns­sty­rel­sen och kan där­med ha ett stör­re start­fält, och det är istäl­let främst sä­ker­he­ten som blir den be­grän­san­de fak­torn. Ett stör­re fält krä­ver mer om­fat­tan­de sä­ker­hets­ar­range­mang, och vi måste be­grän­sa oss till vad vi orkar med.

Dess­utom tror vi att även om lop­pet helt sak­nat del­tagar­tak skul­le det ändå kvar­stå som ett litet lopp, på grund av dess ex­tre­ma ka­rak­tär. Det finns helt en­kelt inte så många som kan och vill ge­nom­fö­ra ett sånt här tufft lopp.

Var­för läg­ger ni inte lop­pet ti­digt på som­ma­ren så nat­ten blir lju­sa­re?

Den norr­länds­ka cy­kel­sä­song­en bör­jar sent på våren och där­för vill vi inte ha ett sånt här långt lopp ti­digt på som­ma­ren. Vi vill helt en­kelt ge folk som bor i norr­land tid att stäl­la undan ski­dor­na och träna på cykel. Det ska också sägas att da­gar­na är fort­fa­ran­de långa tiden för lop­pet, bara ett par tim­mar av nat­ten blir rik­tigt beck­svar­ta, och om man över­nat­tar slip­per man cykla i mör­ker.