Banorna

Det finns hela fyra banor att välja på, 30, 50, 70 eller 116 km (ult­ra­di­stan­sen 450 km körs som eget lopp, se Stor­uman Gra­vel XL). Alla del­ta­ga­re star­tar sam­ti­digt oav­sett vald bana och fram till strax efter förs­ta depå (vid 20 km) är ban­sträck­ning­ar­na samma. Där viker de läng­re ba­nor­na av.

Max­ti­den är den­sam­ma för alla ba­nor­na, 6½ timme, vil­ket in­ne­bär att ju läng­re sträc­ka man kör desto högre me­del­fart be­hö­ver man hålla. På 116 km kan man inte lata sig, men på alla de andra ba­nor­na finns det gott om tid för både lunch och fika­pa­us om man så vill.

En ge­nom­gång med karta, ban­pro­fil och filer för GPS-​navigering för varje bana finns läng­re ned på sidan.

Banornas karaktär

Stor­uman Gra­vel kom till genom att vi på våra mo­tions­run­dor tänk­te att “det är så fint att cykla här att någon borde an­ord­na ett lopp just här”. Ba­nor­na är allt­så cen­tra­la för lop­pets till­komst och vi tyc­ker de hål­ler en hög klass med en all­de­les egen ka­rak­tär.

De är gjor­da för den “nya” gen­ren grus­cyk­ling, det vill säga lång­di­stanscyk­ling på grus­väg. Kva­li­tén på vä­gy­tor­na va­ri­e­rar, men det är rik­tig väg över­allt, så ba­nor­na är i förs­ta hand för cyklar utan däm­pa­re. Det går för­stås bra att an­vän­da en MTB ändå, och många gör det, men man har inte för­del över en grus­cy­kel.

Ba­nor­na går till stor del i ett ber­gigt om­rå­de och är ku­pe­ra­de med i snitt 100–130 höjd­me­ter stig­ning per mil, dvs Stifa 10–13. Man kom­mer allt­så märka av att det är ku­pe­rat, men ber­gen här har runda mjuka for­mer så det blir inte ex­tremt, som värst 10–12% lut­ning och de bran­tas­te par­ti­er­na är inte långa. Det finns även en del flac­ka par­ti­er, så när väl bac­kar­na kom­mer kan det vara gans­ka långa sam­man­häng­an­de av­snitt både upp­för och utför, vil­ket få gruslopp kan er­bju­da. Ban­pro­fi­ler­na ger eli­ten något att jobba med, men utan att helt ta knäc­ken på mo­tio­nä­rer­na. Vi tyc­ker att ba­nor­na er­bju­der en bra ba­lans — det är tufft, men fort­fa­ran­de kul.

Man får till­ba­ka all klätt­ring man sät­ter in i skön ut­försåk­ning, så oav­sett vad man har för ka­pa­ci­tet får man känna på lätt snabb åk­ning med jämna mel­lan­rum. I vissa ut­förs­bac­kar kan man komma upp i väl­digt hög fart om man sat­sar (60+ km/h), men så länge man tar det lugnt och an­vän­der brom­sar­na in­ne­hål­ler ba­nor­na inga tek­nis­ka svå­rig­he­ter.

Det är inte myc­ket be­byg­gel­se i om­rå­det så man får en upp­le­vel­se av vild­mark och det är ex­tremt lite bil­tra­fik (dock inte noll, ha all­tid upp­sikt). Det finns inga stopplik­ter längs banan, men ett antal väj­nings­plik­ter som är skyl­ta­de med våra egna skyl­tar då vägar­na i sig sak­nar väg­mär­ken.

Ett lite läng­re as­falts­av­snitt (dryga 7 km) kom­mer 8 km in på ba­nor­na, men res­ten är grus (utom en halv kilo­me­ter sista biten mot väg­skä­let till En­sam­he­ten). Det är lite läng­re än vi öns­kat och enda stäl­let vi kän­ner att vi be­hövt kom­pro­mis­sa lite för att få till ban­var­vet. Sett till hel­he­ten kan man emel­ler­tid se det som skön om­väx­ling där man kan hitta en rytm på ett lätt­rul­lat slätt un­der­lag innan det är dags för kör­ning på grus­vä­gar­na i ber­gen.

Förväntad körtid

Syf­tet med våra många olika sträc­kor är att det ska fin­nas en lagom tuff ut­ma­ning åt alla. Cy­klis­ter som inte har kört så många lopp ti­di­ga­re väl­jer dock ofta en onö­digt kort sträc­ka. Man kan för­vis­so ha en god an­led­ning att köra 30 km, men de allra fles­ta kla­rar åt­minsto­ne 50.

Det kan vara bätt­re att tänka tid istäl­let för sträc­ka, då kan det se mer över­kom­ligt ut. Nedan en ta­bell som visar för­vän­tad kör­tid be­ro­en­de på hur snabbt man cyklar:

Tål man lång tid i cy­kel­sa­deln kan man allt­så välja vil­ken bana man vill, med ett un­dan­tag: 116 km-​banan krä­ver att man kla­rar en me­del­fart på näs­tan 18 km/h för att klara max­ti­den 6:30. Är man ny­bör­ja­re och vill cykla långt re­kom­men­de­rar vi där­för att man väl­jer 70 km istäl­let.

Video från banorna

Nedan finns en video in­spe­lad i juni 2020 där vi cyklar ett varv på 70 km-​banan. Den delar sträc­kor med de andra ba­nor­na så man ser även hur de ser ut. Vid tid­punk­ten för vi­de­on fanns det för­stås inga skyl­tar eller de­på­er ute. Sen vi­de­on spe­la­des in har även 116 km-​banan till­kom­mit, men den delar till stora delar sträck­ning med 70 km-​banan.

Titta gärna på vi­de­on så du är be­redd på de olika väg­un­der­la­gen och ba­nans öv­ri­ga ut­ma­ning­ar.

Stra­va är en myc­ket po­pu­lär so­ci­al trä­nings­app, sär­skilt bland cy­klis­ter. Dess segment-​funktion an­vänds ibland av mind­re lopp för tid­tag­ning och re­sul­tat med pla­ce­ring­ar och har där­för väckt kon­tro­vers i cy­kel­för­bun­det då det går emot mo­tions­lopp­stan­ken. Ingen kan emel­ler­tid hind­ra cy­klis­ter från att lägga in seg­ment, och det fanns redan en­sta­ka seg­ment i ban­om­rå­det innan lop­pet var påtänkt, och fler dök upp efter förs­ta upp­la­gan. Dessa var inte in­lag­da av oss.

För att mins­ka ris­ken att någon fres­tas lägga in far­li­ga seg­ment längs ba­nor­na, så­da­na som går genom kne­pi­ga kors­ning­ar eller ris­kab­la ut­förs­bac­kar, har vi nu själ­va valt att fö­re­gå med gott ex­em­pel och lagt in en mängd seg­ment där det är sä­kert att cykla så fort man kan.

Ett av dessa är Rull­myrsklätt­ring­en som täc­ker den tuffa bac­ken längs Rull­myrs­vä­gen från Kunga­vä­gen upp på ber­get. Från vår sida är seg­men­ten tänk­ta som lätt­sam un­der­håll­ning och trä­nings­verk­tyg till de som cyklar i om­rå­det till var­dags.

GPS-navigation

Ba­nor­na är skyl­ta­de så det är inte nöd­vän­digt att ha banan in­lad­dad i en GPS-​utrustad cykel­da­tor, men om man ändå har en kan det ju vara trev­ligt att ha banan i den. Län­kar till varje bana finns i in­for­ma­tions­ru­tor­na läng­re ned på sidan.

Vissa cykel­da­to­rer kan visa ba­nans höjd­pro­fil så man kan till ex­em­pel kan se hur lång klätt­ring som kom­mer fram­åt på banan. För att det ska fun­ge­ra bra be­hö­ver höjd­da­tat i den för­lad­da­de banan vara nå­gorlun­da exakt. Detta är ty­värr säll­synt ef­tersom bra höjd­da­ta är dyrt och finns där­för inte på de van­li­ga platt­for­mar­na som an­vänds för att skapa cy­kel­rut­ter.

Våra “hand­gjor­da” GPX-​filer in­ne­hål­ler emel­ler­tid höjd­da­ta av jäm­fö­rel­se­vis bra kva­li­tet. Ba­nor­na är upp­mät­ta flera gång­er med ba­ro­met­risk höjd­mä­ta­re och datat har där­ef­ter ut­jäm­nats och ka­libre­rats efter ett antal fix­punk­ter. Pre­ci­sio­nen är un­ge­fär ±3 meter.

Om du vill an­vän­da höjd­da­tat som fak­tiskt finns i GPX-​filen kan du be­hö­va an­vän­da en spe­ci­ell metod för att lägga in banan. Med Gar­mins en­he­ter så fun­ge­rar det inte (i skri­van­de stund) att im­por­te­ra via Gar­min Con­nect, ef­tersom den all­tid er­sät­ter med höjd­da­ta från en egen da­ta­bas med låg da­ta­kva­li­tet. Man måste istäl­let ladda över filen di­rekt (me­to­den nedan gäl­ler för Gar­min Edge):

1. Star­ta GPS:en och ta bort gamla Stor­uman Gravel-​banor om du har det från ti­di­ga­re år (vi in­för­de bra höjd­da­ta inför 2023 års upp­la­ga).
2. Slå av GPS:en och kopp­la till en dator via en USB-​sladd. GPS:en ska då dyka upp som en USB-​sticka.
3. Ko­pi­e­ra GPX-​filen till ka­ta­lo­gen “Gar­min/New­Fi­les” på GPS:en.
4. Kopp­la loss GPS:en från USB-​sladden och star­ta den. Banan med in­takt höjd­da­ta finns nu till­gäng­lig i na­vi­ga­tions­me­nyn.

Om man istäl­let väl­jer att ladda in banan via Stra­va eller annan platt­form som vi har län­kar till blir det mind­re bra kva­li­tet på höjd­da­tat, men ban­sträck­ning­en är exakt samma för­stås.